I två nya studier publicerade i Current Biology, analyserade forskare arvsmassan hos både nutida katter och döda, utgrävda katter från de senaste 8500 åren. Proverna avslöjade att det var först på 60-talet som tamkatter och europeiska vildkatter började att para sig, trots att de länge levt jämsides. 

– Det är troligtvis för att vildkattspopulationen minskade och för att vi flyttade närmare dem med våra tamkatter, säger Åsa Ohlsson, forskare i molekylärgenetik vid SLU. 

Vildkatter starkt hotade 

Den europeiska vildkatten som lever i Storbritannien är starkt hotad idag på grund av jakt och mänsklig påverkan i de skogs- och bergsområden som de lever i. För att förstå hur vi kan bevara den, är det viktigt att förstå hur den dominerande tamkatten påverkar vildkatten. Ett stort hot mot den sällsynta vildkatten är att den parar sig med tamkatter.  

– Från ett bevarandeperspektiv så är inte hybridisering någonting som vi eftersträvar utan vi vill bevara populationerna som de är och hålla dem livskraftiga i sin egen populations tillhörighet, säger Åsa Ohlsson. 

Tamkatter ger bättre immunförsvar 

Till skillnad från de ensamlevande vildkatterna så lever tamkatten ofta i nära anslutning till andra katter, djur och människor. Detta har skapat ett bra försvar mot olika sjukdomar som är vanliga i miljöer där många lever tillsammans. Analyser av katternas immunförsvar visar att vissa av dessa gener verkar ha hoppat över till vildkatter.  

– Från ett evolutionärt perspektiv så är hybrider ett sätt att skapa bättre förutsättningar för att avkomman ska klara av miljöförändringar eller nya sjukdomar, säger Åsa Ohlsson.