Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Muskler hålls i trim och hjärnan har mer att tänka på. Två orsaker till att dans är en utmärkt träningsform. Reporter: Calle Elfström Foto: SVT Visa alla (2)
Visa alla (2)

Dansa dig ung!

Träning är ett bra sätt att hålla kroppen ung och frisk. Nu visar forskning från Magdeburguniversitetet i Tyskland att dans kan stärka musklerna med uppemot 15 procent i jämförelse med till exempel cykling.

När vi åldras minskar muskelmassan och fetthalten ökar i våra kroppsdelar som armar och ben. Träning och fysisk aktivitet kan bromsa det genom att bygga upp muskler, men vilken form av träning är egentligen bäst?

Dans kräver mer av hjärnan…

För att ta reda på det här delade Anita Höckelmann, professor i idrottsvetenskap vid Magdeburguniversitetet i Tyskland, in försökspersoner i två olika träningsgrupper. Försökspersonerna var runt 70 år gamla.

Den ena gruppen fick ägna sig åt traditionella gymaktiviteter, med uppvärmning och olika typer av styrketräning, medan den andra gruppen istället fick dansträna. Båda grupperna tränade två långa kvällspass i veckan, i ett halvår.

– Dans är en speciell typ av träning som har effekter på hela kroppen, inklusive hjärnan, eftersom man behöver lära sig dansstegen. Man måste lyssna till musiken och översätta musikintrycken till rörelse. Det är den stora skillnaden mellan dansträning och mer traditionell träning, säger hon.

…och vann över styrketräningen

Efter ett halvår testades båda grupperna, och resultaten var tydliga: dansgruppen hade fått 15 procent starkare muskler än gymgruppen.

Detta kan bero på att dans i större utsträckning aktiverar öga/hand-koordination, balans och samverkan med en partner, som alltihop får hjärnan att börja arbeta mer.

– Det är en väldigt komplex aktivitet i jämförelse med att till exempel träna en muskelgrupp åt gången på gymmet. När vi åldras bör vi därför motionera med något som aktiverar många system i hjärnan, och då finns det inte mycket som slår dans, säger fysiologen Marco Narici, som är en av forskarna bakom studien.

Musklerna ”håller” bättre

En hög grad av hjärnaktivitet håller de så kallade neuromuskulära synapserna friska och stärker bandet mellan muskler och nerver, vilket gör att musklerna håller sig starka. Muskler och nerver ”pratar” nämligen med varandra via de här synapserna.

Om nerverna slutar att kommunicera med musklerna, börjar musklerna att brytas ner, och då frigörs ämnen i blodet vilket gör att det alltså kan räcka med ett enkelt blodprov för att se hur musklerna mår.

I studien visade det sig att musklerna inte bara blev starkare – nervkopplingarna i musklerna förbättrades också med 16 procent.

– Vi vet att när vi blir äldre så förlorar vi muskelmassa. Det var lite förvånande att dans kunde vara så bra på att både bygga starka muskler och göra så att nervkopplingarna förstärktes. Vi håller nu på med andra studier där vi tittar på personer i 90-årsåldern som dansat i årtionden. Deras reflexer är fantastiska och deras muskelbindningar är oerhört imponerande, säger Marco Narici.

Viktig att ha kul

Den som inte gillar att dansa kan välja en annan form av regelbunden motion, menar Marco Narici.

– Jag föreslår fysisk aktivitet som man tycker om och som man sedan kan utföra regelbundet. Dans, gång, eller cykling. Något som gör får hjärtat att jobba och som man tycker är roligt. Huvudsaken är att man utför någon typ av sådan här träning där man får röra sig mycket, så länge man inte sitter still. Det tror jag är viktigast, säger han.

Carl Johan Sundberg, professor vid Institutionen för farmakologi och fysiologi vid Karolinska Institutet, är inne på samma spår.

– Muskulaturen är viktig för många funktioner i kroppen, som till exempel balans, blodtryck och metabolism. Därför är all form av rörelse som man tycker om, bra. Det kan vara alltifrån badminton till promenader och trädgårdsarbete, säger han.

Här finns en sammanfattning av resultaten, som beräknas att publiceras i början av 2017.

I årets första Vetenskapens värld 16/1-17 undersöker vi vilka mer knep man kan ta till för att försöka hålla sig ung och frisk länge. Finns att se när som helst på svtplay.se

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer