Därför är småsyskon mer utsatta

Uppdaterad
Publicerad

Förstfödda har större chans att bli chefer. Småsyskon blir oftare egenföretagare, men riskerar också att hamna på sjukhus på grund av psykisk ohälsa, riskfyllt beteende och enklare sjukdomar som inte tas om hand i tid av föräldrarna.

En färsk studie från Uppsala universitet visar att yngre syskon löper större risk att vårdas på sjukhus. Resultaten gäller för skador och hälsoproblem som inte borde leda till sjukhusvård om de skulle hanterats på rätt sätt, såsom diarré och astma, men även för diagnoser relaterade till riskbeteenden hos barnen. Dessa diagnoser kan vara skador, alkoholkonsumtion och självdestruktiva beteenden.

– Ju längre ned i syskonskaran man är desto större risk att man hamnar på sjukhus för en hel rad olika hälsoproblem, säger Helena Svaleryd, forskare vid Uppsala universitet och författare till rapporten Syskonordning och barns hälsa.

Vid födseln är förhållandena omvända. Det förstfödda barnet har sämre hälsa och löper då större risk att vårdas på sjukhus. Att förlossningen är en större risk för förstfödda tros bero på att moderns kropp helt enkelt är mindre förberedd då.

– Livmodern utvecklas under den första graviditeten, så till den andra graviditeten är systemen mer fungerande så att säga, säger Helena Svaleryd.

Äldre syskon har större chans att bli chefer

De som är äldst i en syskonskara har större chans att bli chefer i arbetslivet.

– Det är ganska stora effekter, för män ökar sannolikheten med ungefär 30 procent att bli chef om man är förstfödd istället för att man är tredje barnet i familjen, säger Björn Öckert, forskare vid Uppsala universitet och författare till rapporten Född till chef.

Det tros bero på att yngre syskon har sämre social förmåga. Men vad består då denna sociala förmåga av? Det är har i Uppsalaforskarnas studie visat sig vara faktorer som uthållighet, stresstålighet, hur man fungerar i en grupp och ledarskapsegenskaper.

– I alla de här dimensionerna verkar småsyskon ha sämre social förmåga, säger Björn Öckert.

Att ha sämre social förmåga kan få negativa konsekvenser för dem senare i livet.

– De som har låga värden på de här sociala förmågorna har större chans att bli arbetslösa och de har lägre inkomster, säger Björn Öckert.

Men att vara född senare i syskonskaran är inte bara negativt. Yngre systrar har större chans att ha kreativa yrken, och småsyskon har större chans att bli egenföretagare.

– Det här skulle kunna vara ett tecken på att de är något mer kreativa och har större initiativförmåga men det kan också bero på att de i allmänhet har svårare att hitta jobb på den reguljära arbetsmarknaden.

Barn behandlas olika

Det finns ett flertal teorier till varför dessa skillnader bland syskon finns. De teorier som gäller biologi brukar ses som mindre troliga. Det som talar emot en biologisk förklaring till att småsyskon skulle klara sig sämre är exempelvis att de har bättre hälsa vid födseln, att livmodern är bättre anpassad när de föds och att samma effekter går att ses hos adopterade barn.

Andra teorier har att göra med den miljö barnen växer upp i. En vanlig teori är att de förstfödda barnen får mer tid med föräldrarna.

– Ju fler barn man har desto mindre tid får varje barn. Det betyder ju att ett förstfött barn, om man tittar på hela uppväxten, får mer tid med föräldrarna än ett som är fött senare, säger Helena Svaleryd.

Det första barnet har alltså all uppmärksamhet sin första tid i livet, medan barnen som kommer efter får dela föräldrarnas uppmärksamhet med andra barn från dag ett.

– Det kan också vara så att föräldrar ger olika typer av roller till barnen, att man låter storasyskon ha större ansvar och småsyskons uppfostran kanske inte är lika strikt, säger Björn Öckert.

En annan möjlig förklaring är att familjesituationen ändras när det kommer fler barn. Ett yngre syskon kan exempelvis ha lättare att få tag på alkohol via sina äldre syskon, vilket är en möjlighet som det äldsta barnet saknar.

– Det finns forskning som visar vilka som köper ut alkohol, och äldre syskon brukar vara en sån grupp, säger Helena Svaleryd.

I fattigare länder visar studier att det istället är de yngre syskonen som klarar sig bättre i exempelvis arbetslivet.

– Det kan bero på att förstfödda måste hjälpa till hemma, och kanske inte ens går i skolan, men ju senare född man är i syskonskaran desto större chans att man får gå i skolan för att det finns fler som hjälper till hemma, säger Helena Svaleryd.

Mer om forskningen kring syskon och personlighet i programmet Vetenskapsstudion på SVT Play, eller måndag 23/10 på Kunskapskanalen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.