Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Spela videon och se hur träning påverkar dina muskler och din kropp. Foto: SVT / Vetenskapens värld

Därför är syrebrist avgörande för träning

Uppdaterad
Publicerad

Om vi ägnar oss åt träning där vi blir andfådda så blir vi mer uthålliga. Vi får bättre ”kondis”. Årets Nobelpris i medicin avslöjar vad som faktiskt händer i kroppen – och hur vi bör träna smartast.

Det som gör att vi blir mer uthålliga är det slags protein som aktiveras i kroppen – exempelvis när vi tränar. Proteinerna som kallas HIF (hypoxia-inducible factor) blir aktiva i kroppen när delar av kroppens vävnader eller organ upplever syrebrist.

Både blodet och cellerna föräldras

Det är också just det som händer när vi tränar så att vi blir rejält andfådda, förklarar en av årets Nobelpristagare i medicin, William Kaelin, för SVT när vi träffar honom på Harvard Universitys träningsanläggning.

– Nu när vi springer här så aktiveras HIF och i de organ och vävnader i kroppen som har syrebrist så skapas en anpassning, till exempel i musklerna, säger William Kaelin samtidigt som han joggar runt på löparbanan och blir rejält andfådd.

Andfåddhet är nyckeln

Just att bli andfådd är själva nyckeln till träning. Lugnare träning har flera positiva effekter, men när det gäller just att aktivera det viktiga HIF-proteinet så krävs det att man orsakar lite syrebrist när man tränar, förklarar Nobelpristagaren.

– Det skapar förändringar i blodflöden, ökar mängden röda blodkroppar, förändrar hur celler förbränner energi – och hur celler lagrar energi. Dessutom påverkar det tillkomsten av nya fina blodkärl, kapillärer, i musklerna, säger William Kaelin.

Syrebrist i vissa träningspass

Det var för cirka 20 år sedan som årets tre Nobelpristagare upptäckte HIF-proteinernas stora betydelse för våra kroppar. Sedan dess har många idrottare också börjat prata med samma språk, och betona vikten av att vid vissa träningspass utsätta kroppen för viss syrebrist. Det kan ske till exempel genom intervallträning, där man springer riktigt snabbt korta sträckor och får andas ut en stund mellan varje spurt.

– Som idrottare strävar man ju efter att förbättra sig, oavsett om man är elitidrottare eller amatöridrottare. Ett sätt att göra det är ju att springa tufft, för det är då man får syrebrist i musklerna, säger maratonlöparen och träningscoachen Anders Szalkai.

Mer om Nobelpriset, träningen och kroppens syresystem i Vetenskapens värld i SVT Play från 8 december och på SVT2 den 9 december klockan 20.

Höghöjdsträning vanligt bland svenska elitidrottare

Visa

Enligt löparcoachen Anders Szalkai har det numera blivit väldigt vanligt bland svenska elitidrottare att resa till hög höjd några veckor inför tävlingssäsongerna. På hög höjd i länder som Etiopien och Kenya befinner man sig på mellan 2 000 och 2 500 meter över havet, och syretillgången i luften är betydligt lägre. På så vis hoppas elitidrottare att aktivera ännu mer HIF-proteiner i kroppen, tack vare att en mer varaktig syrebrist uppstår.

– De flesta löpare upplever att man får en bättre syreupptagning när man sedan kommer ner till lågland. Det känns lättare. När man ligger på hög höjd så kan man också träna lite mer lågintensivt och ändå får man en hög belastning på syreupptagningen, säger Anders Szalkai, som dessutom berättar att flera svenska elitidrottare experimenterar genom att sova i ”höghöjdstält”.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nobelpriset 2019

Mer i ämnet