Om vi människor bränner oss på hett vatten så utvecklar vi efter en stund överkänslighet för värme på den del av huden som blivit bränd. Det beror på att ämnet NGF som utsöndras, påverkar smärtreceptorer i nervfibrer under huden. Just den här smärtöverkänsligheten, som kallas för hyperalgesi saknar nakenråttorna.

Avsaknaden av smärtkänslighet viktig för råttans överlevnad

Forskarna tror att avsaknaden av smärtkänslighet kan hjälpa nakenråttorna att överleva i de trånga underjordskolonierna. De menar att genom att de vuxna djuren har de här förändrade smärtkänselcellerna sparar råttorna energi som de behöver för annat – till exempel att få tag på mat.

– Nakenråttorna har utvecklats för att vara lämpade att gå omkring i de här gångarna under jorden och har en extrem beröringskänslighet i huden för att kunna navigera eftersom de knappt ser något. Om de hade samma känslighet för smärta som vanliga råttor skulle de antagligen ha mycket svårare att röra sig och orientera sig i sina underjordsgångar, säger Kaj Fried, professor i neurovetenskap på Karolinska institutet.

Tidigare forskning har visat att smärtnervreceptorerna behövs i det tidiga fosterstadiet för att utveckla ett normalt smärtsignalsystem. Den nya studien visar att nakenråttor föds med samma mängd smärtsensorer som nyfödda möss, men när nakenråttorna  blir vuxna minskar smärtsensorer med två tredjedelar jämfört med andra däggdjur. Evolutionen kan ha sett till att de här nervreceptorerna fungerar tillräckligt bra för att djuret ska kunna utvecklas som embryo, men gjort den vuxna råttan smärtfri med färre nervreceptorer med lägre känslighet.

Kunskapen kan användas i läkemedelsutveckling

Forskningen visar alltså att evolutionen tycks ha stängt av det som inte är absolut nödvändigt för nakenråttan och det har påverkat de här nerv-receptorerna. Genom ett dussintals specialdesignade experiment hittade forskarna det som skiljer nakenråttan från andra djur, nämligen en mycket liten förändring i receptor-strukturen hos smärtnerven, där aminosyror sitter på fel ställe. Kaj Fried tror att den nya kunskapen kan vara användbar i utveckling av läkemedel mot kronisk smärta.

– Det här är spännande grundläggande forskning där man upptäckt en förändring i nervreceptorerna som skett under miljoner år av evolution. Nu när vi nu vet var den här lilla förändringen sitter i nerverna kanske vi på artificiell väg kan blockera smärtsystemet, säger Kaj Fried.