Blossen som flammar upp från vindruvan är egentligen en gas av laddade partiklar som kallas för plasma. Enligt en ny studie är det druvans sfäriska form och vattenhalt som skapar reaktionen. 

Tidigare förklaring fel 

Tidigare har man trott att energin från mikrovågorna laddar upp elektrolyter, alltså salter, i den vattenrika druvan. Detta skulle leda till att energi färdas igenom de två halvorna och över vindruvans skinn som en elektrisk ledning.  

När tillräckligt mycket energi samlats ihop så produceras plasma där de två halvorna möts. 

Men i den nya studien slår forskarna hål på flera nyckelkomponenter till förklaringen. I försök med hela vindruvor, som kunde placeras upp till tre millimeter isär, skapades plasma lika bra som med halvorna.  

Varma punkter 

Istället ligger förklaringen till fenomenet i att det bildas varma punkter där vindruvorna nuddar varandra. Energin från mikrovågorna koncentreras i de här punkterna - till skillnad från om man till exempel värmer en ensam vindruva där energin fördelas rätt så jämnt.   

– Man kan dra en parallell till solljus och förstoringsglas. Håller du upp ett förstoringsglas så att solljus åker genom så koncentreras ljuset till en punkt. Här är det istället vågenergin som koncentreras, säger Lars-Göran Westerberg, forskare i strömningslära vid Luleå tekniska universitet. 

Ett elektriskt fält byggs upp mellan vindruvorna runt kontaktpunkten. Energin som samlas ihop där gör att elektrolyter i närheten hettas upp så mycket att utbrott av plasma sen kan blossa upp via fältet.  

Sfärisk form 

Det är inte bara vindruvor som kan skapa plasma på det här sättet. I teorin får man samma fenomen med andra saker också, ifall de uppfyller två viktiga kriterier.  

– Att det är just vindruvor är inte viktigt. Så länge det är två sfäriska objekt placerade intill varandra med tillräckligt hög vattenhalt så ska det gå att skapa plasma i en mikrovågsugn, säger Lars-Göran Westerberg. 

Studien publicerades i Proceedings of the National Academy of Sciences.