Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Kan vi få motion på tablett? Anders Hansen förklarar Foto: Storyblocks

Därför stärks hjärnan av träning

Publicerad

Motion är som medicin för vår hjärna och nu visar en ny studie att ett protein har stor betydelse. Spela videon och hör Anders Hansen förklara om vi inom snar framtid kan få motion på tablett. 

Vi vet sedan tidigare att träning har välkända kognitiva effekter – det stärker vårt minne, gör oss mer koncentrerade och kreativa. Men vad som är mindre känt är vilka biologiska mekanismer som ligger bakom dessa effekter. Men en studie publicerad i tidskriften Nature har nu kommit ett steg närmare en förklaring genom att undersöka motionerande möss.  

Blod från motionerade möss gav resultat 

Forskare lät möss springa regelbundet i ett hjul under 28 dagar. De lät ytterligare en grupp möss ta det lugnt i sina burar under lika lång tid. De konditionstränande mössens blodplasma injicerades sedan av forskarna till de stillasittande mössen.  

Forskarna upptäckte att de otränade mössen presterade bättre på minnestester och de blev mer resistenta mot inflammation i hjärnan, något som är vanligt hos både alzheimerspatienter och deprimerade. Forskarna pekar på att det är proteinet klusterin som ligger bakom effekten. 

Men gäller det här även för människor?  

För att ta reda på det fick en grupp individer med en mild kognitiv nedsättning motionera regelbundet i ett halvår – och forskarna kunde mycket riktigt se att deras nivåer av klusterin ökade.  

Proteinet klusterin produceras i lever och hjärta, men har alltså effekt på hjärnan.  

– Klusterin fungerar som en slags sophanteringsprotein – det städar ut slaggprodukter från celler. Det har forskare vetat tidigare, men att det har kognitiva effekter är mig veterligen något nytt, säger Anders Hansen, överläkare i psykiatri vid Karolinska institutet som har läst studien. 

Kropp och hjärna hänger ihop 

Han anser att studien är ytterligare ett bevis på att uppfattningen att det finns en uppdelning mellan kropp och hjärna är artificiell, den är mänskligt konstruerad och rimmar inte med hur vi människor är byggda. 

– Kroppen och hjärnan är oerhört sammanlänkade. Det ser vi här av ett protein som skapas i framförallt lever och hjärta, men som påverkar hjärnan och har kognitiva, tankemässiga effekter. Moder natur byggde ett system. Kroppen och hjärnan och de kan vi inte tråckla isär, även om vi skulle vilja göra det, säger Anders Hansen.  

Klusterins betydelse vid träning är bara en biologisk mekanism av många som motion för med sig.  

– Det kommer att upptäckas fler mekanismer som binder ihop kropp och hjärna och som bidrar till positiva tankemässiga effekter av motion under de kommande åren. Vi kommer att förstå de biologiska mekanismerna bättre och bättre. Men att fysisk aktivitet har en rad positiva effekter står klart redan i dag och det är egentligen det som är det viktiga. 

Kan vi få motion på tablett inom en snar framtid? Spela videon och hör Anders Hansen förklara. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer