Nobelpriset i fysik tilldelas James Peebles för upptäckten och Michel Mayor och Didier Queloz för upptäckten av planeter utanför vårt solsystem. Foto: Laurent Gillieron/AP/TTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Nobelpriset går till upptäckten av nya planeter

Publicerad

Nobelpriset i fysik har tilldelats James Peebles för förståelsen av jordens plats i universum samt Michel Mayor och Didier Queloz för upptäckten av planeter utanför vårt solsystem.

Årets Nobelpris i fysik går till forskning om universums uppbyggnad och historia, samt den första upptäckten av en planet i bana kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem.

Något som har lett till att vi idag har upptäckt cirka 4000 planeter i Vintergatan.

—Superspännande. Jag är väldigt svag för den här typen av upptäckter och genombrott, säger Christian Ohm som forskar inom experimentell partikelfysik på KTH.

Första planeten upptäcktes 1995

I oktober 1995 presenterade Michel Mayor och Didier Queloz sin upptäckt av den allra första planeten utanför vårt solsystem, en så kallad exoplanet, i bana kring en solliknande stjärna i vår hemgalax Vintergatan. 

Med hjälp av specialbyggda instrument kunde de vid observatoriet Haute-Provence i södra Frankrike observera planeten 51 Pegasi b, ett gasklot jämförbart med solsystemets största gasjätte, Jupiter.

—Just den här upptäckten inspirerade många till att börja mäta och titta på ett annat sätt. Den här exoplaneten är nästan lika stor som Jupiter men den tar drygt fyra dagar på sig att snurra runt sin stjärna vilket innebär att det är mycket lättare att se den, säger Eva Olsson, ledamot i Nobelkommittén för fysik.

Michel Mayor och Didier Queloz får nu dela på ena hälften av Nobelpriset i fysik.

”Gå in i vetenskapen med kärlek”

Den andra hälften går till James Peebles för teoretisk forskning som gör att vi idag förstår hur universum har utvecklats efter big bang.

Hela universum badar i den svaga strålning som bildades strax efter big bang och Peebles har tolkat den här strålningen. Han har tagit reda på hur mycket materia det finns det därute genom att mäta temperaturen på strålningen.

—De allra flesta människor har nog tittat mot natthimlen och undrat vad finns där ute och vad kommer allt ifrån, det är vad Peebles arbete syftar till att förklara. Sen kommer man till det överraskande att 95 procent har man egentligen inget bra svar på, säger Ariel Goobar, professor i experimentell astropartikelfysik och kosmologi.

Under presskonferensen får 84-åriga James Peebles en fråga från publiken; Vilket råd ger du till oss som unga forskare?

—Mitt råd till unga som vill in i vetenskapen: Gör det för kärleken till vetenskapen...du bör ge dig in i vetenskapen för att det fascinerar dig, säger pristagaren.

Hör James Peebles svara på sin första fråga som nobelpristagare, från SVT:s reporter Thomas von Heijne. Foto: Princeton University

Fler planeter upptäcks hela tiden

1995 upptäcktes de allra första planeterna som snurrar kring en annan sol än vår egen av Michel Mayor och Didier Queloz. Många av dem är stora gasplaneter, men man börjar nu hitta fler planeter som har jordliknande storlek.

—Jätteroligt pris. Vi har ena delen som handlar om universum och hur det utvecklats fram till exoplaneter, som också handlar om huruvida det finns liv på andra ställen i universum. Så det är väldigt spännande grundforskning som lär oss om hur universum fungerar, säger Magnus Jonsson, forskare i experimentell partikelfysik.

I morgon avslöjas årets Nobelpristagare i kemi.

Läs mer om årets Nobelpris i fysik här.

NOBELPRISET I FYSIK

Visa

PRISTAGARNA I FYSIK 2019:

Ena hälften av priset går till James Peebles, född 1935 (84 år) i Winnipeg, Kanada. Fil.dr 1962 vid Princeton University, USA. Albert Einstein Professor of Science vid Princeton University, USA.

”för teoretiska upptäckter inom fysikalisk kosmologi”

och med andra hälften gemensamt till Michel Mayor, född 1942 (77 år) i Lausanne, Schweiz. Fil.dr 1971 vid Université de Genève, Schweiz. Professor vid Université de Genève, Schweiz.

samt Didier Queloz, född 1966 (53 år). Fil.dr 1995 vid Université de Genève, Schweiz. Professor vid Université de Genève, Schweiz och University of Cambridge, Storbritannien.

”för upptäckten av en exoplanet i bana kring en solliknande stjärna”

NOBELPRISET:

Sedan 1901 delas Nobelprisen i fysik och kemi ut av Kungliga Vetenskapsakademien. Prisutdelningen sker den 10 december, årsdagen av Alfred Nobels död. De vetenskapliga prisen kan delas av högst tre mottagare per pris.

En grundläggande regel är att det ska vara en specifik upptäckt som belönas, inte en forskares karriär. Det ska gå att se ett tydligt före och efter inom ett forskningsfält. De vetenskapliga prisen kan delas av högst tre mottagare per pris.

Det finns ingen transparens när det gäller urvalsprocessen till Nobelpriset. Skälet är att ingen utifrån ska kunna påverka vem som får priset. Alla medlemmar har skrivit på ett avtal om tystnadsplikt och först 50 år efter ett beslut tagits blir dokumentationen offentlig.

Källa: Kungliga Vetenskapsakademien

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer