”En cool metod för att avbilda livets molekyler”, så beskriver Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) tekniken bakom årets Nobelpris i kemi.
Det handlar om att göra sådant synligt som våra ögon egentligen inte kan se. Kryoelektronmikroskopin förändrar det här på ett grundläggande sätt. Med hjälp av den här tekniken så kan forskare frysa biomolekyler mitt i deras rörelser och göra dem synliga i mikroskopet. Det här är avgörande för exempelvis läkemedelsutveckling.
”Enorm potential”
Trion har på olika sätt bidragit i utvecklingen av den här tekniken. Nobelpristagaren Joachim Frank blev väckt mitt i natten.
– Jag är överväldigad. Varje år görs väldigt många viktiga upptäckter, säger han på presskonferensen på KVA.
Nu kan forskare frysa biomolekyler mitt i deras rörelser och visualisera förlopp som man tidigare aldrig har sett.
– Den praktiska potentialen är enorm. Men det kommer att ta tid innan vi ser resultaten, fortsätter han.
Inte tillgänglig
När TT når Jacques Dubochet några minuter efter priset har förkunnats är han inte så sugen på att ge en kommentar.
– Det kommer att vara en presskonferens klockan 14 vid universitetet. Jag ger kommentarer då. Nu vill jag lyssna på presskonferensen, säger han i telefon från Schweiz.
– Jag är inte tillgänglig nu, säger Dubochet och lägger på luren.
Sanna Koskiniemi, docent i mikrobiologi, menar att metoden gör det möjligt att studera molekylernas liv som på film.
– Jättehäftigt, jättekul pris, den här uppfinningen ger verkligen en insikt i molekylernas hemliga liv, säger Sanna Koskiniemi till SVT Nyheter.
”Nytt fönster in i biologin”
Richard Henderson var tidig pionjär inom området och visade att elektronmikroskopi är möjligt att använda för att göra 3d-bilder av biologiskt material.
Jacques Dubochet förde in vatten i elektronmikroskopet. Metoden går ut på att frysa biomolekyler för att kunna titta på dem i många olika tillstånd. Joachim Frank har sedan visat hur det går att ta fram bilder som visar de exakta strukturerna.
Enligt Claes Gustafsson, professor i medicinsk kemi, ger elektronmikroskopin helt nya möjligheter att studera livets molekyler i hög upplösning.
– Det här har öppnat ett helt nytt fönster in i biologin och vi får information om saker som vi tidigare inte har kunnat studera, säger han.
Bilder av zikaviruset
Elektronmikroskopin kan få stor praktisk användning inom läkemedelsindustrin. När zikaviruset kom så kunde elektronmikroskopet ta mycket detaljerade bilder av viruset.
– Då ville man se hur det såg ut för man tänkte att man kunde hitta intressanta måltavlor för läkemedelsutveckling. På några månader kunde man bestämma zikavirusets utseende och få idéer om hur man skulle utveckla detta, säger Claes Gustafsson.