Den lyckade operationen utfördes av kirurgen Curt Franksson vid Serafimerlasarettet i Stockholm.
Göran Lundgren var en av de läkare som tog hand om patienten efter transplantationen. Han berättar att det knappt pratades om transplantationer i Sverige innan de kom, trots att man redan hade transplanterat flera njurar i USA. Men när tekniken kom så var reaktionerna mycket positiva.
Han minns hur han blev kallad till Curt Franksson ungefär en månad efter att den första transplantationen utförts.
– Franksson var en barsk man, så dit gick man med darrande knän och undrade vad man hade gjort. Men han erbjöd mig en underläkartjänst att ta hand om patienterna efter operationen på Serafimerlasarettet. Och där blev jag kvar sen, berättar Göran Lundgren.
Kraftig medicinering
Efter transplantationen medicinerades patienten kraftigt för att undvika att kroppen skulle stöta bort den nya njuren. Patienten var inlagd ungefär en månad efter transplantationen och fick efter det komma på täta återbesök.
– Man behandlade avstötningar med bland annat kortison. Men kortison ger väldigt mycket biverkningar och patienterna kunde få svullnade ansikten och ökad hårväxt. Det hände att unga patienter slarvade med medicinerna för att slippa biverkningarna, och det gjorde även 17-åringen, säger Göran Lundgren.
Pojkens njure hade normal funktion i tre år innan han avled.
Göran Lundgren berättar att de som var aktiva inom transplantationer åkte till en kongress i Washington på hösten 1963. Man hade redan börjat att transplantera i USA, men överlevnadssiffrorna var dystra. Av de 244 kända njurtransplantationer levde bara nio personer efter ett år.
Hoppet lyftes något av det sista föredraget, där 27 lyckade transplantationer presenterades. 72 procent av patienterna levde efter tio månader, vilket enligt Göran Lundgren var bra siffror på den tiden.
Bättre mediciner idag
– Det ser betydligt ljusare ut idag. Vi ser njurtransplantation som ett självklart alternativ vid njursvikt, säger Torbjörn Lundgren som är överläkare vid Transplantationskirurgiska kliniken på Karolinska universitetssjukhuset.
Trots att det har gått 50 år sedan den första njurtransplantationen i Sverige, så är den kirurgiska biten ganska lik fortfarande. Men den stora skillnaden ligger i medicineringen.
Idag används effektivare och mer specifika preparat som till exempel inte ger de utseendeförändrande biverkningar som sågs på 60-talet.
– Det som är baksidan med transplantation är att man måste trycka ned immunförsvaret så mycket för att organet inte ska stötas bort av kroppen, säger Torbjörn Lundgren.
Det forskningen koncentreras på nu är att försöka förbättra och därmed kunna minska medicineringen ytterligare.
Kan få flera nya njurar
I dag görs ungefär 400 njurtransplantationer per år i Sverige. Det är 90 procent chans att den transplanterade njuren fungerar efter fem år. En transplanterad njure fungerar i snitt i 15-20 år men enligt Torbjörn Lundgren finns det patienter som får njurar som fungerar i över 30 år.
– När njuren slutar fungera så kan man få en ny njure. Det finns exempel på patienter som har fått upp mot fyra nya njurar.