Ett ägg och en spermie förenas och bildar nytt liv. Så är vi vana att tänka oss hur vi blir till. Men hur speciella är äggen och spermierna egentligen?

Nu visar en ny studie att äggen och spermierna kanske inte är så unika. Japanska forskare har nämligen lyckats skapa ägg från vanliga celler i möss. Helt fungerande ägg som man också lyckades befrukta och som blev till friska små musungar.

Från vanlig cell till ägg...

För att lyckas med detta konststycke krävs flera steg. Först måste man få en vanlig cell (till exempel en hår- eller hudcell) att ”gå ett steg tillbaka” i utvecklingen och bli en stamcell. En stamcell är en cell som ännu inte bestämt vad den ska bli och därför kan bli vad som helst, kanske en muskelcell eller en hjärncell. Eller ett ägg.

Så långt inget nytt, för det är något som man har kunnat göra sedan några år tillbaka. Men det som är nytt är att forskarna nu har lyckats styra de här före detta vanliga cellerna – som nu blivit stamceller – till att bli just ägg, och inte någon annan typ av cell.

Det gjorde man bland annat genom att låta äggen beblanda sig tillsammans med celler från en äggstock. Det verkar vara så att om en stamcell får befinna sig i en ”äggstocksmiljö” så hjälper det cellen på traven till att bli just en äggcell.

... till friska ungar

Dessutom lyckades forskarna att få det här ägget att bli befruktat och växa till sig i en surrogat-musmamma och sedan födas, som en till synes helt frisk liten mus.

Charles Hanson är stamcellsforskare och docent i reproduktionsgenetik vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och han menar att det här ett mycket stort steg inom stamcellsforskningen.

– Även om vi i forskarvärlden har gått och väntat på att någon ska lyckas med det här så är det ändå en väldigt stor nyhet att det nu verkligen har genomförts, säger han.

Även spermier kan skapas

Tidigare forskning har visat att det också går att skapa musspermier på det här viset. Och kan man skapa musägg och musspermier så borde det i teorin också gå att göra det hos människor. Med den tanken på den vetenskapliga horisonten väcks frågan om hur livet egentligen bör uppstå.

– Sådan här forskning väcker absolut etiska frågor. Hur långt ska vi gå egentligen? Blir en mamma eller en pappa överflödig av sån här kunskap, och vill vi i så fall ha det så? Dessa frågor bör definitivt diskuteras. Men jag ser inte någon större risk än, för det kommer att dröja många år innan vi får se såna här studier på människor, säger Charles Hanson.

Människostudier dröjer

Ja, det finns en hel del hinder innan en studie på människor ens skulle kunna påbörjas. Dels finns det stora biologiska skillnader mellan möss och människor. Men om man ska studera människor så kommer också många fler säkerhetsaspekter in i bilden.

– En sådan här omprogrammering av celler kan ge kroppsliga eller till och med psykologiska bieffekter som man ännu inte kan förutspå. Ser man till den här studien så såg mössen friska ut, men mår dom också bra? Det vet man inte. Det måste man lösa innan man kan göra det med människor, säger Charles Hanson.

Inte lagligt att göra på människor

En annan aspekt som ännu står i vägen för studier på människor är lagen. Svensk lag säger idag att man inte får genmanipulera ett ägg eller ett embryo och sedan sätta tillbaka det i en kvinnas kropp. Så det skulle krävas en lagändring innan man ens skulle få tillstånd att forska på människor.

Men även om det är en bra bit kvar dit så ser Charles Hanson stora fördelar med att lyckas producera mänskliga ägg från stamceller.

– Det skulle ge hopp för kvinnor som av en eller annan orsak inte kan producera egna ägg.

– Man kan också se det från andra hållet. Med stora kunskaper om hur ägg mognar och blir till ett foster kan man utveckla nya typer av preventivmedel som riktar in sig på att hindra äggen från att mogna. Det skulle kanske kunna minska hormonella biverkningar som dagens preventivmedel kan ge.

Studien på de speciella små mössen publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Science.