Dikade våtmarker släpper ut nästan lika mycket växthusgaser som vägtrafiken i Sverige. Foto: Tobba Johansson

Dikade våtmarker nästan lika stor klimatbov som bilen

Publicerad

Utdikade våtmarker släpper ut nästan lika mycket växthusgaser som hela vägtrafiken, enligt en studie från Göteborgs universitet. Men studien föreslår även lösningar för att stoppa problemet.

De senaste 100 åren har en fjärdedel av alla våtmarker försvunnit. Orsaken är att marken har dikats ut. Det betyder att marken har dränerats på väta så att den ska kunna bli användbar för jordbruk och skogsbruk.

– Men i våtmarker finns torv och när den kommer i kontakt med syre startar en nedbrytningsprocess som gör att stora mängder växthusgaser släpps ut, säger Åsa Kasimir, forskare vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet, som ligger bakom en studie från 2018 publicerad i Global Change Biology.

Studien visar att näringsrik, utdikad våtmark i Sverige släpper ut 16 miljoner ton koldioxid-ekvivalenter varje år. Det är nästan lika mycket som vägtrafiken årligen står för i Sverige, ungefär 17 miljoner ton. 

– Idag är det inte tillåtet att nydika, men en skogsägare får rensa de diken som redan finns, berättar Åsa Kasimir. 

Möjlighet odla andra växter

På så sätt fortsätter utsläppen. Men det finns sätt att förhindra processen. 

Åsa Kasimir, forskare vid institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet ligger bakom studien.

– Om vi slutar rensa diken och istället dämmer upp vatten kan nedbrytningen minskas betydligt, säger Åsa Kasimir. 

Allra bäst klimatnytta blir det med en lite lagom återvätning så att marken är vattenmättad först 10 till 20 centimeter ner i marken. Då undviks stora metanemissioner och nedbrytning av torven blir minimal.

Men i så blöt jord växer inte granar så bra. Åsa Kasimir och hennes forskarkollegor har därför gjort en ekonomisk uträkning som visar att en skogsägare faktiskt skulle tjäna på att börja odla andra växter som trivs på den våta marken. 

– Förtjänsten skulle bli dubbelt så stor om de började odla sälg och rörflen på marken istället för gran, säger Åsa Kasimir.

”Naturliga torvmarker är en kolsänka” 

Hon berättar att det just nu finns mycket avverkningsmogen skog på dikade våtmarker och menar att det bästa för klimatet inte är att återplantera skog, utan att göra marken våt igen och plantera växter som trivs där. 

– På så vis skulle man kunna få ned nedbrytningen av marken samtidigt som man använder den, säger Åsa Kasimir. 

Adriano Mazziotta är doktor vid ArtDatabanken vid SLU i Uppsala. Han tycker att det är en solid studie och är inte förvånad över resultatet.

– Studien reflekterar vad forskarvärlden vet – att dränerade torvmarker är en stor källa till växthusgaser, medan naturliga torvmarker är en kolsänka. 

Och han tycker att resultaten från de ekonomiska beräkningarna är viktiga.

– Författaren upptäckte att det är en vinnande strategi att plantera vegetation som trivs i blöt mark jämfört med vanligt skogsbruk på dikad våtmark, säger Adriano Mazziotta.

Följ forskarna i kampen mot skogsbränder som i allt högre grad breder ut sig i takt med att jorden blir varmare och torrare i Skogsbrändernas tid i Vetenskapens värld på måndag den 11 mars klockan 20:00 i SVT2 eller på SVT Play.

Om studien

Visa

Data har använts från forskningsstationen Skogaryd, mellan Vänersborg och Uddevalla, där granskog växer på dikad våtmark. Cirka två procent av Sveriges produktiva skogsmark består av utdikad torvmark.

Källa: Göteborgs universitet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer