Att dinosaurier lade ägg, hade fjädrar och näbbliknande nosar har varit känt ett bra tag.

Men nu avslöjar färska fossil från Kanada att de också kunde ha en form av tuppkam.

Fynd från anknäbbsdinosaurien Edmontosauraus visar att en köttig kam utan ben stack ut från hjässan, något som aldrig tidigare påträffats hos dinosaurier.

Unikt fynd

– Det här är något som man aldrig har sett tidigare, hos den här gruppen av dinosaurier har många av dem en stor benkam som är utväxt från skallen, men nu tror man att Edmontosaurus utvecklat ett utskott av bara hudvävnad, kanske som en ersättning för den här benkammen, säger Otto Hermelin, geolog med inriktning på paleontologi vid Stockholms universitet.

Växtätaren Edmontosaurus var stor som en lastbil och levde utmed nordamerikanska kusten för omkring 70 miljoner år sen, sida vid sida med bland annat Tyrannosaurus rex.

Det finns mängder med fossil som gjort att Edmontusaurus är en av de bäst beskrivna dinosaurierna, men aldrig har den här tuppkammen påträffats tidigare.

Mjukvävnad blind fläck

Forskarna bakom de nya fynden skriver att anledningen till att man inte upptäckt detta tidigare kan bero på att paleontologer mest koncentrerat sig på själva skelettet vid utgrävningar, och i sin iver har då spår från mjukvävnad gått förlorad.

Enligt Otto Hermelin beror det främst på att det mesta av mjukvävnaden vanligtvis ruttnat bort efter att dinosaurien dött:

– Men i det här fallet så har dinosaurien avlagrats i ett väldigt finkornigt sediment, så det har fått ett avtryck utav kroppsformen, inte bara skelettet, utan den får ett avtryck av kroppen, ett avtryck utav det här skinnet som normalt inte bevaras överhuvudtaget.

Ny bild tar form

Ur sedimenten reser sig nu en dinosaurie som återigen förändrar den klassiska bilden av dinosaurier som gröna jätteödlor.

För drygt ett år sen visade nya fossil att kanske alla dinosaurier hade fjädrar i någon form. Och det nya tuppkamsfyndet gör bilden ännu mer fågellik.

– Tuppens tuppkam har också en sån funktion, fågelhonorna väljer den som ser starkast och störst ut och det kanske var samma sak här, säger Otto Hermelin.

Men kan det vara så att många fler dinosaurier hade såna här mjukdelar som tuppkammar? 

– Ja, det är ju det man börjar fundera på nu, i verkliga livet kanske många hade såna här tuppkammar, för sexuell selektion.

Från skallben till tuppkam

Tidigare arter i familjen anknäbbsdinosaurier, även kallade hadrousaurier, hade alltså utväxter på huvudet som var i ben.

Benet var ihåligt och forskare har länge spekulerat i att det fungerat som en resonanskammare för parningsrop och för att göra sig hörd bland artfränder.

Men det nya tuppkamsfyndet tyder på att benkamrarna helt enkelt satt där för syns skull, enligt Otto Hermelin:

– Jag tycker att det här fyndet är väldigt viktigt eftersom det ger oss en helt annan insikt vad de här utskotten på andra former av dinosaurier fyllde för funktion, för man tror att de kanske utstötte ljud eller var till för kamp. En tuppkam sitter på fel plats för att kunna utstöta något ljud och fungerar inte i strid med en antagonist.

Fåglarnas ursprung

Dagens fåglar härstammar från dinosaurierna som brukar delas in i två grupper: en med fågelhöftade dinosaurier som levde på växter, till exempel Edmontosaurus, och en grupp med ödlehöftade dinosaurier som åt kött, till exempel Tyrannosaurus.

– Och då skulle ju vän av ordning tycka att fåglarna borde härstamma från dinosaurier med fågelliknande bäcken, men så är det inte, utan fåglarna härstammar från de köttätande dinosaurierna. Vad som har skett är antagligen en parallell utveckling, båda dinosauriegrupperna har utvecklats åt liknande håll, säger Otto Hermelin.

Studien ”A mummified duck-billed dinosaur with a soft-tissue cock's comb.” publiceras i tidskriften Current Biology.