Studien förstärker uppfattningen om att DRD2 spelar en viktig roll när det gäller att skydda hjärnan mot alkoholskador, samt att det finns en genetisk bakgrund till alkoholism och uppkomst av alkoholskador och alkoholism.
Mössen bjöds på 20-procentig måltidsdryck
Forskarna har använt sig av två olika typer av möss, dels en grupp med normal hjärnfunktion, dels en grupp som saknar genen för bildning av dopaminreceptor D2 (DRD2). Dessa musgrupper delades sedan i två där den en halvan fick dricka vanligt vatten under ett halvårs tid, medan den andra istället fick en 20-procentig etanollösning.
Det man har tittat på specifikt är hur hjärnans volym ändras av alkoholintaget. Dels som helhet, och dels för olika regioner i hjärnan. Och här gjordes flera intressanta upptäckter. För det första att minskningen i hjärnvolym var större hos de möss som saknade DRD2 än hos de som hade fungerande receptorer. För det andra att de regioner av hjärnan som drabbades hårdast var hjärnbarken och thalamus, och det är just den typen av alkoholskador på hjärnan som man ser hos människor.
Samma hjärnskador som hos mänskliga alkoholister
– Mönstret i hjärnskadorna imiterar de unika aspekterna av hjärnskador hos alkoholister, så vår forskning visar att musmodeller är ett bra verktyg för att studera mänsklig alkoholism, säger neurovetaren Peter Thanos, en av studiens författare.
De regioner som skadades värst i mössens hjärnor, thalamus och hjärnbarken, är i den mänskliga hjärnan mycket viktiga för hantering av talet, sinnesintryck, motorik och för att bilda långtidsminnen.
Bra dopaminreceptorer skyddar hjärnan när du dricker
Här finns också en förklaring till varför alkoholskador kan vara så förödande.
– Det här pekar på att höga nivåer av DRD2 kan skydda hjärnan mot skador till följd av kroniskt alkoholintag, och tvärtom, att låga nivåer av DRD2 gör individer mer sårbara för alkoholens skadeverkningar, säger Peter Thanos.
Alkoholister mer sårbara
Och det är dubbelt illa för individer med låga nivåer av DRD2. Tidigare studier från samma forskningsgrupp pekar nämligen mot att en brist på denna receptor gör personer mer mottagliga för alkoholen beroendeframkallande effekter.
– Sammantaget pekar det på att dopaminsystemet är ett mycket viktigt forskningsområde för att förstå den genetiska bakgrunden till alkoholism och för hur vi ska kunna förbättra behandling av sjukdomen, menar Peter Thanos.
Olof af Wåhlberg
SVT Vetenskap