Att vi avsiktligt och medvetet kan bestämma vad vi vill minnas och vad vi vill glömma har varit ämne för diskussion i över ett sekel. Det har nämligen inte kunnat visats i labb tidigare.
Nu visar hjärnavbildningar att vi kan styra vårt minne på samma vis som vi kan styra våra motoriska impulser (exempelvis att vi automatiskt och snabbt meddelar hjärnan att inte ta emot en kaktus som faller ner från fönsterbrädan).
Träna på att glömma
Det är psykologiforskaren Gerd Thomas Waldhauser som i laboratoriemiljö vid Lunds universitet uppmanat försökspersoner att antingen träna in eller glömma bort fakta. Genom EEG- mätningar visar Waldhauser att samma delar av hjärnan aktiveras när vi håller tillbaka en motorisk impuls som när vi håller undan ett minne.
Vi kan träna bort en motorisk impuls, och på samma sätt kan vi enligt Waldhauser träna på att tränga bort ett minne. Vi kan alltså träna oss i att glömma vad vi helt enkelt inte vill komma ihåg.
Kan bli del i terapi
Waldhauser själv menar att exempelvis deprimerade personer, eller människor som lider av posttraumatisk stressyndrom skulle kunna dra nytta av att träna undan negativa upplevelser eller tankemönster som en del i en bredare terapi.
Men har vi inte lärt oss att det är bra att prata om upplevelser och minnen även om de är jobbiga, snarare än att förtränga dom?
– Jo, och vi vet inte vilka konsekvenser bortglömda eller undertryckta minnen skulle få i förlängningen. Vi vet att förträngda känslor ofta yttrar sig i fysiologiska reaktioner, och träning i att glömma en traumatisk händelse skulle vara mer komplext än den träning testpersonerna fick i att glömma neutral information i en sluten laboratoriemiljö, säger han till SVT Vetenskap.
Han tillägger att mer forskning kommer att behövas innan man kan använda sig av de nya fynden i någon form av terapisyfte.
– Vi är bara i början av undersökningen och har inte hunnit igenom hela aspekten. Vi har tittat på själva minnesprocessen, men tror att det i framtiden kan utnyttjas i terapiform för att kontrollera negativa tankemönster, säger han.
Mer forskning krävs
Waldhauser har dessutom i sina EEG-mätningar lyckats fånga just det ögonblick som minnet inhiberas, alltså då glömskan påtvingas. Inhiberingen av minnet mattas av efter några timmar, men ju oftare information trycks undan, desto svårare blir den att plocka fram.
– Man kan eventuellt dra paralleller till undanträngda minnen från exempelvis barndomen, om minnena förträngts under lång tid kan de vara mycket svåra att plocka fram. Detta är dock en mycket komplex frågeställning och det kräver mer forskning innan vi kan uttala oss om hur effektiva medvetna förträngningsstrategier är på lång sikt, avslutar han.
Annelie Larsson, SVT Vetenskap