En ny rapport förutspår en tiodubblad ökning på efterfrågan av litiumjonbatterier till år 2030. 

— Idag är behovet på cirka 200 gigawattimmar, men om 10 år kommer det ligga på cirka 3 000 gigawattimmar, säger Peter Carlsson, vd på företaget Northvolt som bygger en jättefabrik utanför Skellefteå. 

Behövs lösningar för el-lagring

Övergången till förnybara elkällor ställer högre krav på batterierna.  

Vattenfall driver till exempel ett projekt i Wales i Storbritannien där man använder batterier för att hålla jämn spänning och frekvens från en vindkraftpark.  

Men lagret klarar bara att buffra el under mycket korta perioder. 

– Det är stötar på sekunder och minuter som möter små förändringar i nätet i stället för att man ska behöva dra på effekt i ett kolkraftverk, som de fortfarande använder i Storbritannien, säger Sandra Grauers Nilsson. 

Vätgas 

Ett annat lagringsprojekt är på gång i Finspång i Östergötland. Turbintillverkaren Siemens planerar ett försök i liten skala, där man ska tillverka egen vätgas med hjälp av den el som blir över när man testkör gasturbiner före leverans. 

Försöksanläggningen är ett samarbete med bland annat Chalmers i Göteborg och universitetet i Bologna i Italien. 

Den kommer också att hämta energi från en egen solcellspark. Vätgasen tillverkas genom elektrolys, där man delar upp vatten i sina beståndsdelar syre och väte, och lagras sedan i tankar innan den körs tillbaka in i en turbin och omvandlas till el på nytt. 

Kan lagra energin i flera veckor

– Jag tror ju att det här är en väsentlig del av ett energipussel för framtiden.  Att göra om vatten till vätgas med hjälp av el, det är ett perfekt sätt att lagra energi, säger företagets vd Hans Holmström. 

På Siemens räknar man ned att ett sådant här lager skulle kunna hålla energin i veckor eller månader. Företaget säger att man ser ett intresse för vätgas – framför allt från delar av världen som inte har vattenkraft att luta sig emot.

Mer om framtidens energi i Vetenskapens Världs program ”Energirevolutionen” på SVTplay.