Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Elbilen kunde ha slagit igenom på 70-talet. Spela klippet för att höra varför det inte blev så. Foto: SVT

Nobelprisade batterierna för elbilar kunde slagit igenom redan för 50 år sedan

Publicerad

Det började som ett försök att utveckla elbilar på 1970-talet. Resultatet blev den sladdlösa revolutionen med mobiltelefoner, läsplattor och drönare. Årets nobelpris i kemi går till upphovsmännen bakom litium-jonbatterierna. Och 40 år senare jobbar de fortfarande mot bättre, billigare och säkrare elfordon.

Årets nobelpris i kemi går till upphovsmännen bakom litiumjonbatterierna. Och 40 år senare jobbar de fortfarande mot bättre, billigare och säkrare elfordon. 2019 års Nobelpris i kemi delas mellan Stanley Whittingham, John Goodenough och Akira Yoshino.

Deras upptäckt av lätta och laddningsbara litiumjonbatterier möjliggjorde utvecklingen av bland annat mobiltelefoner och bärbara datorer på 1990-talet.

Oljebolag ville göra elbilar

Men allting började under 1970-talets energikris. Engelsmannen Stanley Whittingham hade fått jobb på Exxon i USA, ett av många oljebolag som letade efter alternativa energislag. 

– Så fort vi började forska på batterier var Exxons mål att tillverka elbilar. De trodde att tillgången på olja skulle börja minska år 2000, säger han.

De blybatterier som fanns att tillgå fungerade utmärkt för att driva belysning och startmotor, men var alldeles för tunga och skrymmande som kraftkälla i fordonet.

Stanley Whittingham konstruerade den första prototypen till ett litiumjonbatteri i mitten av 1970-talet. Sedan lades forskningen ned, eftersom oljepriset sjönk igen.

Mobil revolution

Hans idé vidareutvecklades av amerikanen John Goodenough och japanen Akira Yoshino. I början av 1990-talet kom det första batteriet ut i handeln. Nu var det inte längre frågan om användning i elbilar. Pendeln hade svängt mot hemelektronik och den mobila revolutionen var ett faktum.

– Ingen kunde föreställa sig vad det skulle leda till. Själv såg jag en användning i videokameror, inget annat, säger Akira Yoshino.

97-årige John Goodenough är den äldste nobelpristagaren hittills. Men trots att han kunde ha gått i pension för över 30 år sedan arbetar han oförtrutet vidare.

– Dagens batterier har inte tillräcklig effekt, de håller inte tillräckligt länge och går inte att ladda tillräckligt fort, säger han.

I labben vid Texasuniversitetet, där John Goodenough arbetar, experimenterar man med nya material som skulle ge batterierna bättre egenskaper. Forskningen handlar om fasta elektrolyter, i stället för den brännbara vätska som finns i dagens batterier, eller nya metaller som kan ersätta litium.

Nya batterier runt hörnet

Idag talar de flesta om batterier till elbilar igen, men Goodenough tror också på lagring av sol- eller vindenergi.

– Vi måste komma bort ifrån fossila bränslen, och jag tror att vi kommer att ha bra batterier framme om några år, de är precis runt hörnet, säger han.

Även Stanley Whittingham är fortfarande högst aktiv som forskare, numera vid universitetet i Binghamton i staten New York.

Hans forskning går bland annat ut på att ersätta den sällsynta metallen kobolt i batteriernas pluspol med till exempel nickel.  

– Målet är att ta fram batterier som är dubbelt så effektiva som dagens, samtidigt som de blir hälften så dyra. Då skulle elmotorn på allvar bli konkurrenskraftig gentemot förbränningsmotorn, säger han.

Han är mycket optimistisk inför framtiden, även om vägen mot eldrivna fordon blev betydligt längre än han hade trott:

– Vi sa att det här var rätt väg att gå och även om vi var lite för tidigt ute på 70- och 80-talen så känns det skönt att säga ”vi sa att det skulle fungera, och nu är vi här”.

Vill du veta mer om kemipriset? Se Vetenskapens värld på SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nobelpriset 2019

Mer i ämnet