Det var sannolikt för tidigt för Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet att ge årets medicinpris till den av många segertippade upptäckten som möjliggjort mRNA-vaccinen och nu skyddat miljontals människor mot covid-19. Istället belönas en grundläggande mekanism i kroppen – nämligen receptorerna som gör att vi känner smärta och värme.
Utan känsel faller kroppsdelar av
Jag besökte härom året en by i Inden där bara personer med lepra (spetälska) bodde. De allra flesta saknade kroppsdelar på grund av nervskador som gjorde att de tappat känseln och därmed inte märkte när något gjorde ont och skadade dem. Detta, om något visar hur livsviktig vår känsel är. Deras bakteriesjukdom kunde dessutom lätt ha botats om de bara fått antibiotika i tid.
Chocken av chili och heta källor
Årets ena medicinpristagare, amerikanen David Julius upptäckte en receptor i nervsystemet som senare fick namnet TRPV1. Den receptorn är förklaringen bakom den brännande känslan när vi äter chili eller wasabi, men också att ett bad över 43 grader känns nästan outhärdligt varmt. Det kan förstås vara spännande att tänka på när man fått en chilichock, men när man känner till detaljerna i kroppen blir det ofta också möjligt att påverka dem medicinskt.
TRPV1-receptorn är ett mål för flera nya mediciner som undersöks i studier mot kronisk smärta till exempel hos personer med ms, cancer eller fantomsmärtor efter en amputation. Ett problem hittills har varit att när man stänger av TRPV1-receptorn stiger också kroppstemperaturen ohälsosamt.
Smekningar och kissnödighet
Årets andre pristagare amerikanen Ardem Patapoutian född i Libanon upptäckte en annan receptor som kallas TRPM8 (samtidigt som Julius) som reagerar på kyla och är förklaringen till den isande känslan i munnen av en mentoltablett. Patapoutian fann senare tryckkänsliga receptorer som fick namnet Piezo1 & 2. De överför signaler till hjärnan av en lätt smekning, men också hur vi håller vår kropp och när vi är kissnödiga, bland mycket annat.
Nya sorters värkmediciner kan väntas
Den grupp av proteiner med samlingsnamnet TRP som påverkar de här receptorerna har alltså blivit heta i medicinlabben som en väg att få till effektiva värktabletter. Men som vanligt med grundläggande funktioner i kroppen verkar Piezo1 & 2 vara inblandade i mycket. Som varför vissa personer med sicklecellanemi är resistenta mot malaria eller att astronauter blir bensköra när de vistas länge i tyngdlöshet.
Årets nobelprisbelönade medicinska upptäckter har ännu inte lika påtagligt räddat livet på miljontals som mRNA-vaccin. Men med tanke på alla de forskningsstudier som nu pågår kring att påverka de här receptorerna för temperatur och beröring så kan man vara rätt säker på att det kommer mänskligheten till den största nytta framöver, precis som Alfred Nobel hoppades i sitt testamente.