Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Ombord på sonden finns ett teleskop som ska observera solens yta. Vi vill veta hur solvinden driver hela systemet, säger Andris Vaivads, professor i rymdfysik vid KTH. Foto: ESA

Europeisk sond lyfter mot solen

Uppdaterad
Publicerad

På måndag morgon strax efter kl 05 svensk tid lyfte den europeiska rymdsonden Solar Orbiter och sätte kurs mot solen.

När rymdsonden når sin bana runt solen är den bara 42 miljoner km från det glödheta klotet, att jämföra med jordens 150 miljoner km. Sondens värmesköld ska tåla över 500 graders hetta.

Närmare solvinden

Solen blåser hela tiden ut en stormvind av laddade partiklar i så höga hastigheter som upp till tusen kilometer per sekund, och solvinden fyller hela solsystemet. Runt planeterna skapar solvinden sedan rymdväder. Med Solar Orbiter “parkerar” man mätutrustning mycket närmare solvindens källa.

– Vi vill veta hur solvinden driver hela systemet. Från sonden kan vi observera ytan med ett teleskop. Om det till exempel skulle bli ett utbrott på ytan kan vi sedan mäta effekterna av utbrottet i solvinden, säger Andris Vaivads, professor i rymdfysik vid KTH och inblandad i projektet.

Värmesköld ska skydda mot solen

Så nära solen är solljuset 13 gånger mer intensivt än på jorden och det kommer kraftiga utbrott av strålning från solens atmosfär. Allt sammantaget är miljön väldigt ogästvänlig, och sondens värmesköld är helt nödvändig för att skydda utrustningen. Men värmeskölden måste också ha öppningar så att till exempel teleskopet ska kunna gå att använda överhuvudtaget.

– Den konstruktionen har varit en väldigt stor utmaning, säger Vaivads. Även delar av antenner sticker ut bakom skölden och blir upphettade.

Amerikanska NASA har redan en solsond i bana, Parker Solar Probe. Den är ännu mycket närmare solen men den har inget teleskop ombord. ESA:s Solar Orbiter kommer att kunna gå i en högre bana som gör det möjligt att studera solens polar-områden.

Vill studera solens aktivitet

Skälet till den nyfikenheten är att solens magnetiska poler byter plats med varandra i snitt ungefär vart elfte år. Nord blir syd och omvänt, och inför varje sådan omkastning ökar solens aktivitet. När solen får starka utbrott finns alltid risk att de når jorden och i värsta fall skadar både satelliter och infrastruktur på marken.

Intresset för hur solsystemets motor fungerar har länge varit stort, och forskarna vill gärna veta mer.

– Det är alltid bättre för oss att veta hur saker funkar, säger Andris Vaivads.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer