• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Huddinge kommun, Stockholms län. Det brinner i en byggnad på Herkulesvägen. Räddningsledaren uppmanar alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Stockholm.

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Så botar du din sömnlöshet

Uppdaterad
Publicerad

Ny forskning visar att personer som lider av sömnlöshet har förändringar i hjärnan. Men sömnforskare vet hur man kan lära sig att sova.

Ögonen grusar, hjärnan värker, men du kan inte sova. Om du har sömnlöshet känner du kanske igen symtomen att inte kunna fokusera eller att du just under denna period har svårare att ta in saker. Forskare har nu hittat en koppling som kanske kan få oss att förstå varför det blir så.

De allra flesta av oss har tillfällen då vi sömnlöst vrider oss i sängen. Men för vissa blir dessa tillfällen mer varaktiga. Kronisk sömnlöshet, som läkarna kallar insomni, är när en person inte lyckas få tillräckligt med sömn i över en månad. Vissa kan helt enkelt inte somna, andra vaknar flera gånger under natten, medan andra vaknar alldeles för tidigt. Gemensamt är att de inte får tillräckligt med sömn för att kroppen ska kunna bearbeta dagen, vila och reparera sig själv.

Det håller inte hela vägen 

I en ny studie ingick 23 patienter med kronisk sömnlöshet samt 30 friska frivilliga personer. Det visade sig att personer med sömnlöshet hade mycket lägre förmåga till kommunikation i de delar av hjärnan som bland annat sköter människans fokus, problemlösning, resonerande och vakenhet.   

– Det här var en ganska spännande studie där man har tittat på de delar av hjärnan som har med kognitionen att göra. Tidigare har man visat på hur aktiviteten i stora delar av hjärnan förändras vid insomni. Men nu har man mer specifikt börjat se att det finns fysiologiska förändringar som påverkar kognitionen, säger John Axelsson som är sömnforskaren vid Karolinska institutet.

Kroppens olika delar kommunicerar med varandra via nervtrådar, även kallade axoner. Utan ett skydd, myelin, runt nervtrådarna blir kommunikationen vag och bristfällig. Den kan till och med få kortslutning. Det är detta myelin som har minskat i vissa områden hos personer med sömnlöshet. 

– Det går inte att utläsa ett orsakssammanband i den här studien. Är det bristen på sömn som ger en brist på myelin, är det bristen på myelin som ger sömnbrist eller är det något annat som stress som gör att det blir mindre myelin? Det är helt enkelt omöjligt att säga utifrån det här, säger John Axelsson.  

De delar av hjärnan som hade mindre myelin reglerar bland annat medvetenheten, sömnen och vakenheten . Om dessa signaler inte fungerar kan det vara en anledning till att personer med sömnlöshet till exempel har svårt för att fokusera och ta in information.  

– Det behövs fler studier där man följer personer över tid. Man skulle behöva följa personer som först är friska och sedan insjuknar, vilket ju kan vara svårt att förutse. Men större studier bör vilket som göras, säger John Axelsson.  

KBT- ändra beteenden

John Axelsson menar att sömnlöshet ofta grundar sig i en kombination av genetik och beteendemönster. Många gånger kan man därför ändra sitt beteende och lära sig att sova bra.  

– Det bästa sättet att förändra sina sömnbeteenden är via KBT. Beteenden är för det mesta bra för de hjälper oss att fatta hur vi ska fungera och agera. Men om man har lärt in ett beteende fel kan det vara knepigt att ändra, säger John Axelsson. 

70-80% procent blir bättre av KBT. Det handlar om att lära sig på nytt och värdera om och förnya sina tankar kring just sömn och insomning. KBT handlar till stor del om att exponera sig. Så är det sömn man har problem med ska man exponera sig för sömn. Sov lite mindre, skapa en period när man lättare somnar. Skapa situationer så att du naturligt och enkelt faller in i sömn.  

– Ta bort allt stimuli från sängkammaren. Inga datorer, tv-apparaten eller mobiltelefoner som kan störa dig. Ta bort boken som får ditt intresse och klockan som stressar dig, säger John Axelsson.  

Förut trodde man att tabletter fungerade bäst som kortsiktig verkan och KBT fungerade bättre i det långa loppet. Men det har visat sig att både tabletter och KBT fungerar lika bra vid kortsiktig verkan och att KBT är överlägset bäst när det gäller den långsiktiga.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.