Foto: Leif R Jansson / TT

Få hälsoeffekter med glutenfri kost

En trend med glutenfria-dieter sprider sig just nu i världen. Men enligt forskare har den nya hälsotrenden få positiva hälsoeffekter.

Att undvika det glutenrika vetebrödet eller vetepastan till lunch har på senare år blivit en allt vanligare trend världen över. Allt fler caféer i Stockholms innerstad erbjuder glutenfritt fika och i USA hakar allt fler kändisar på den nya glutenfria trenden.

På internet lyfter dessutom flera hälsosidor fram en glutenfri livsstil.

Men i takt med att trenden ökar så växer kritiken mot den nya dieten.

Enligt forskare finns det få verkliga fördelar med att undvika gluten om man inte har verklig glutenintolerans, celiaki. Dessutom kan en glutenfri diet leda till att man inte får i sig alla näringsämnen man behöver.

Annat än gluten som ger problem

 I Sverige är det cirka en till två procent av befolkningen som har diagnosen celiaki, som är den medicinska termen för glutenintolerans. Men dessutom finns det en grupp som upplever sig få direkta positiva hälsoeffekter av att undvika gluten, trots att de inte diagnosticerats med celiaki.

De lider av något som forskare kallar överkänslighet mot gluten och som på engelska förkortas NCGS ( Non- coeliac gluten sensititivity). Däremot menar vissa forskare att de positiva hälsoeffekterna från att undvika livsmedel som innehåller gluten egentligen beror på andra beståndsdelar än just gluten.

Fodmap-teorin

Peter Gibson är professor inom mag- och tarmsjukdomar vid Monash universitetet i Australien. Han tror att det i själva verket kan vara vissa kolhydrater, så kallade Fodmap, i glutenkost som ställer till problem. Fodmap gör att vätska dras in i tarmen och resultatet blir att magen blir gasig och uppsvälld, när bakterier i tarmen tillsammans med vätskan börjar jäsa.

 Normalt så är så kallade Fodmap-kolhydrater bra för tarmen men vissa personer kan vara överkänsliga. De reagerar därför på livsmedel som är rikt på Fodmaps som bröd, pasta, lök och vissa frukter som äpple och vattenmelon.

– Har man en känslig mage som till exempel känslig tarm, så kallad IBS, så leder det här till att man känner sig uppsvälld och man får ont i magen. Dessutom kan man få diarré eller bli förstoppad och magen kan bete sig helt annorlunda än vad den brukar, säger Peter Gibson.

Men vad det är som exakt som ger den upplevda hälsoeffekten med Fodmap-dieten har hittills inte klarlagts och det har inte gjorts tillräckligt med studier kring vad den egentliga orsaken är till att personer upplever direkta hälsoeffekter genom att välja bort gluten.

Kan inte bryta ned gluten

Alessio Fasano som forskar på sjukdomar i mag- och tarmkanalen går längre än så.

Han tror att de flesta skulle må bättre av att undvika gluten, trots att de inte lider av celiaki. Hans teori är att människan inte är skapt för att kunna bryta ned gluten och därför reagerar kroppen som om gluten är något farligt och aktiverar sitt eget immunförsvar. Han tror att gluten till och med kan vara orsaken till en del autoimmuna sjukdomar.

 – De senaste 2, 5 miljoner års evolution så har människan den största delen av tiden, till cirka 99 procent, bara ätit glutenfritt. Gluten kom in i människans historia först när vi införde jordbruket, säger Alessio Fasano, professor och barnläkare vid Massachusetts General Hospital i Boston.

Hans forskning har lett fram till ett ämne som han kallar Zonulin som han menar aktiverar vetet i våra tarmar och som gör oss sjuka när vi äter gluten. Men ytterst få stödjer idag hans teorier om Zonulin och av andra forskare betraktas Alessio Fasano som den mest extrema falangen av gluten-motståndare.

Risker med självdiagnosticering

I takt med att medvetenheten om sjukdomen har ökat är det idag även allt fler som ställer sin egen diagnos vilket även märks i Sverige. Jonas Ludvigsson är forskare och läkare och har specialiserats sig på just celiaki. Han menar att det kan finnas risker med att själv ändra sina matvanor och byta till en ny kost på grund av hälsoproblem.

 – Om man tror att man har glutenintolerans men inte testar sig så kan det bli svårt för den läkare som ska ställa diagnos. Då kan det vara så att man inte får den uppföljning som man bör ha. Man kanske äter glutenfritt till 90 procent och tycker man mår bra men om man fått rätt diagnos så kanske man hade mått ännu bättre genom att man har kunnat få rätt kostråd och kunnat ställa om kosten helt, säger Jonas Ludvigsson, professor på Karolinska institutet och även verksam vid Örebros barnsjukhus.

Mer om gluten i Vetenskapens värld, 9 maj kl 20.00 i SVT2

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer