Forskare vid Chalmers tekniska högskola presenterar nu en ny teknik för att behandla fantomsmärta, alltså när personer som blivit amputerade upplever att den saknade kroppsdelen fortfarande finns kvar och gör ont.
De har behandlat en man som amputerade ena armen en bit ovanför armbågen för 48 år sedan. Sedan dess har han lidit av svåra fantomsmärtor, och trots många försök har ingen tidigare behandling har hjälpt.
– När man förlorar en lem så stämmer inte hjärnans kartan för kroppens signalvägarna längre. Man vet inte exakt vad det är som händer, men det orsakar smärta, säger Max Ortiz Catalan, som är doktorand vid Chalmers tekniska högskola och Sahlgrenska universitetssjukhuset och arbetar med projektet.
Lurar hjärnan
På 90-talet kom forskare på ett nytt revolutionerande sätt att hantera den här typen av mystisk smärta i kroppsdelar som faktiskt inte finns. Det kallas spegelterapi och går till så att den amputerade personen får göra rörelser med sin friska arm eller ben, och försöker samtidigt att göra samma rörelse med den amputerade. Med hjälp av en stor spegel reflekteras den friska sidans rörelser, vilket skapar en visuell illusion av att båda armarna eller benen fungerar som de ska.
Det forskarna gör med den här typen av teknik är att reparera kartan för signalvägarna i hjärnan och på så sätt lura den amputerades hjärnan till att tro att lemmen fortfarande är frisk.
Nu har de utvecklat den här spegelterapin ett steg till.
Nu använder man sig av så kallad ”förstärkt verklighet” där mannen, i stället för att använda spegel, får se sig själv på en datorskärm via en webbkamera. Genom en markör på den stump som finns kvar av mannens arm, kan den förlorade armen ersättas med en virtuell låtsasarm på datorskärmen. Med hjälp av elektroder som fästs på stumpen kan muskelsignaler fångas upp och mannen kan på så sätt styra den virtuella armen på skärmen.
Snabb effekt
Redan efter andra behandlingen minskade smärtorna hos den amputerade mannen, och fortsatte att minska vid varje behandlingstillfälle.
En fördel med den nya tekniken är att den kan användas även där patienter saknar båda armarna eller benen. Forskarna hoppas att tekniken även kommer att kunna användas till sjukgymnastiksövningar för personer som har nedsatt rörelseförmåga, exempelvis efter en ryggmärgsskada eller en stroke.
– Detta är en studie av ett specifikt fall, så vi kan inte dra några generella slutsatser att det kommer fungera för alla patienter. Men med tanke på att patienten i studien har haft smärtor i 48 år och tidigare testat flera typer av behandlingar, är det sannolikt att det inte är en slump att det fungerar, säger Max Ortiz Catalan.
Om några månader inleds en klinisk studie av mjukvaran på tre sjukhus i Sverige. Forskningsområdet är en spin of på Max Ortiz Catalans huvudsakliga forskningsområde där han jobbar med utveckling av nervstyrda proteser, som kommer tas upp i Vetenskapens Värld senare i vår.