Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Foto: TT

Fasta kan bota viss diabetes

Att fasta eller äta väldigt lite periodvis tycks kunna bota viss diabetes. Detta visar en ny studie där forskare för första gången lyckats visa hur fasta kan leda till att nya celler börjar producera insulin.
– I första hand gäller det här hos de med typ 2-diabetes, men förhoppningen finns, enligt studien, att det även skulle kunna ge resultat hos vissa diabetiker med typ 1-diabetes, säger professor Kerstin Brismar.

Att det vi äter påverkar hur vi mår har man känt till länge, men nu visar allt mer forskning att vår kosthållning till och med kan bota svåra sjukdomar, som diabetes.

I studier på möss med diabetes har amerikanska forskare nu kunnat visa hur en mycket strikt diet ledde till att mössen började producera nytt eget insulin igen.

Mössen fick äta en diet med extremt få kalorier, proteiner och kolhydrater under några dagar varvat med längre perioder av normal kost. Så småningom började mössen då att producera eget nytt insulin igen.

– Det här ger hopp om att vi ska kunna bota diabetes på sikt, säger professor Kerstin Brismar vid Karolinska institutet, en av Sveriges främsta forskare på mat och hälsa.

Studien publiceras i tidskriften Cell.

Svält fick positiv påverkan

Kerstin Brismar har själv studerat effekterna av den populära så kallade 5:2-dieten som går ut på att svälta kroppen periodvis. Fem dagar äter man normalt, två dagar äter man extremt få kalorier.

–  Även i denna studie såg vi mycket tydliga effekter på hur 5:2-dieten påverkade sockernivåerna hos dem som deltog i studien, säger Brismar.

De amerikanska forskarna utsatte alltså möss för en diet som liknar 5:2 och studerade samtidigt vad som hände i mössen på cellnivå. Mössen fick äta normalt i 25 dagar och sedan extremt lite i fem dagar. Dieten upprepades flera gånger.

Det som överraskande forskarna var att dieten tycktes kunna provocera fram helt nya så kallade betaceller i bukspottkörteln – celler som producerar insulin.

– I första hand gäller det här hos de med typ 2-diabetes, men förhoppningen finns, enligt studien, att det även skulle kunna ge resultat hos vissa diabetiker med typ 1-diabetes, det som tidigare kallats barn/ungdomsdiabetes, säger Kerstin Brismar.

En av forskarna bakom studien, Dr Valter Longo från University of Southern California, kommenterar studien så här: ”Vår slutsats är att genom att tvinga mössen till ett extremt stadium och sen tillbaka igen – genom att svälta dem och sen ge dem mat igen – så har cellerna i bukspottkörteln triggats till att använda någon slags omprogrammering och återuppbygga delar av organet som inte längre fungerar.”

Forskarna har sett den här typen av förändring både hos typ ett och typ två diabetes i musexperimenten. Men sannolikt gäller resultaten i första hand dem med typ 2-diabetes.

Ett av de största folkhälsohoten

Diabetes typ 2 är ett av de stora hoten mot folkhälsan i världen i dag. Den är i första hand en konsekvens av vår livsstil med för mycket mat och för lite motion, sjukdomen ökar I hela världen och inom 15 år kommer var tionde vuxen på hela jorden att ha diabetes. 

När man får diabetes typ 2 minskar kroppens egen förmåga att producera insulinet som krävs för att ta hand om kolhydraterna i vår kost. För lite insulin leder till högt blodsocker med på sikt svåra skador i kroppen.

Typ 1-diabetes är en annan sjukdom där kroppens insulinproduktion slås ut mer eller mindre av skäl som vi inte riktigt känner till idag. Typ 1–diabetiker måste ta insulin för att överleva.

Revolutionerande lösning

Kan forskare få fram en metod eller en medicin där kroppen själv tillverkar nya celler som producerar insulin vore det en smått revolutionerande lösning på ett av världens i dag största hälsoproblem.

– Nu ska diabetiker inte börja fasta på egen hand, varnar Kerstin Brismar. I synnerhet inte de med diabetes typ 1. Det kan vara direkt farligt. Men den här studien pekar på att det kan gå att bota viss diabetes tidigt i sjukdomsförloppet med hjälp av rätt kosthållning. Och förhoppningen är att vi ska förstå dessa mekanismer och så småningom kunna ta fram en medicin som kan sätta fart på samma processer i kroppen som fasta gör.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer