Alla däggdjur, fåglar och kräldjur härstammar från lungfiskarna, fiskar som förutom gälar även har lungor som gör att de kan andas på land. Det var en art ur gruppen lungfiskar som för 400 miljoner år sedan tog sig upp på land och utvecklade ben.

Ett team kanadensiska forskare har presenterat en studie där två grupper av senegalfengäddor har jämförts. Den ena har levt i vatten hela sina liv medan den andra har levt på land. Båda grupperna filmades med höghastighetskameror när de gick på land.

Skelettet anpassar sig för att gå

De fiskar som växt upp på land visade sig ha anpassat sin gångstil för att minimera energiåtgången. Genom att de höll fenorna, eller frambenen, närmare kroppen och lyfter huvudet högre behöver de inte vrida på kroppen lika mycket för att skapa rörelsen som tar dem framåt. Senegalfengäddorna som levt i vatten rörde mer på kroppen och halkade mer med fenorna när de ”gick”.

Fengäddorna rör mer på framfenorna på land än i vatten. För de fengäddor som vuxit upp på land hade skelettet anpassat sig för att röra sig på land. Fiskarnas motsvarighet till våra skulderblad och nyckelben hade ändrats så att de främre fenorna kunde göra en större rörelse. Enligt forskarna som publicerat sina resultat i veckans Nature pekar resultaten på att det är den här formbarheten hos fiskarna som gjorde utvecklingen från fenor till ben möjlig.

Utöver studien så har Nature även publicerat en kort film som förklarar fiskarnas rörelsemönster.