På fredag ska rymdsonden Rosetta landa på kometen 67P Churyumov-Gerasimenko. Foto: ESA

Rosetta kraschlandade mot en komet

Uppdaterad
Publicerad

Det var begravningskaffe på Ångströmlaboratoriet i Uppsala i dag. Några tiotal forskare, ingenjörer, pensionärer och intresserade hade samlats för att se ett rymdprojekt ta slut. Sonden Rosetta kraschades mot en komet strax efter kl 13, efter 22 år av bygge, resa mellan jorden och en komet, och nästan två år i bana runt 67P Tjurjumov-Gerasimenko.

– Det känns lite som om jag varit på bio och sett världens bästa film, och verkligen levt mig in i huvudpersonerna, och så tar den bara slut! Och jag måste gå ut från bion, säger Gabriella Stenberg, Rosetta-forskare på Institutet för rymdfysik i Kiruna och dessutom medverkande i SVT:s Fråga Lund.

Till landningsplats utsågs ett område fullt med håligheter, ca 100 meter i diameter och 50-60 meter djupa. Därifrån har koldioxid, vattenånga och damm sprutat ur kometen under månaderna när den var närmast solen och värmen fick den att börja koka. Nedfärden påbörjades torsdag kväll och under tiden hann man ta flera bilder på nära håll och samla in de sista mätdata. Kraschlandningen skedde 13.20 – eller egentligen 40 minuter tidigare eftersom signalerna måste färdas ungefär 700 miljoner km. En grön kurva på en skärm plattades ut, det var sista pipet, och så var Rosetta slut...

Iskalla rester från 4,5 miljarder år

För några veckor sedan återfann ESA sin förlorade landare, Philae. I november 2014 var det meningen att den skulle sända rapporter från en plats på ytan, men landningen gick inte som planerat.

Istället för att haka fast sig i ytan, studsade landaren bort och utåt igen, och när den till slut kom till vila var det på en mörk, undangömd plats. En liten mängd signaler lyckades den få ur sig. Det var ett rörande återseende när bilder till slut avslöjade var den hamnat, men någon praktisk nytta kunde den inte leverera längre.

Kometer har länge varit ett hett åtrått studieobjekt. De har kallats smutsiga snöbollar och tros härstamma från solsystemets frysbox, långt utanför planeternas banor, och från solsystemets födelse. Ibland kan kometer komma ur kurs och dras in mot solen, och när de når närmare solen får hettan och solvinden fart på dem så att de börjar ge ifrån sig strålar av material. Kometen får svans. Själva ordet komet betyder för övrigt ”hårstjärna”.

”Mycket intressant har redan kommit fram”

Fokus för Rosetta har hela tiden varit solsystemets tidiga historia, säger Anders Eriksson på Institutet för rymdfysik i Uppsala, en av deltagarna i dag vid rymdorganisationen ESA:s avslutning i Darmstadt, Tyskland:

– Mycket intressant har redan kommit fram. Bland annat vet vi att kärnan bildades genom en krock av två klumpar. Och de blev inte kaffeved trots att de inte är särskilt mekaniskt stabila. Det betyder att teorierna om att himlakroppar bildades genom friktion mot gas är på rätt spår, säger Eriksson och fortsätter.

– Det finns oväntat stora mängder bundet syre. Det finns två sorters stoft som nog är kvar från solsystemets början. Det här är det närmaste vi någonsin kommit att kika på fornminnen från nebulosaåldern.

Gabriella Stenberg säger att det finns en enorm massa mätdata att jobba med nu, när man inte längre behöver fokusera på att hålla sonden igång. Och en veteran som var med och drog igång hela projektet tycker att resultaten inte alls stämmer med vad man väntade sig när man började för över 20 år sedan:

– Till exempel har man inte alls funnit särskilt mycket is, jämfört med stenmaterialet, och så ska väl inte en kometkärna se ut! Man får gå tillbaka och tänka om frågorna, säger Hans Rickman, professor emeritus vid Uppsala universitet.

Komet 67P Tjurjumov-Gerasimenko kommer att fortsätta sin resa utåt, med två passagerare ombord: Sonden Rosetta och den lilla landaren Philae. Det kommer att bli kallare, men 67P har en bana som tar den tillbaka mot solen ungefär vart sjätte år. Att väcka den till liv igen är uteslutet: det fanns inte bränsle nog och solpanelerna hade inte räckt för att hålla instrument uppvärmda långt ute i kallare nejder.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer