Den genetiskt manipulerade majssorten MON810, uppfunnen av den amerikanska livsmedelsjätten Monsanto, är förbjuden att odlas i bland annat Tyskland. Däremot odlas den i USA och Latinamerika. Foto: Scanpix

Forskare tar strid för genmodifiering

Uppdaterad
Publicerad

EU behöver genförändrade grödor för att vi ska kunna producera tillräckligt med mat, hävdar forskare som nu går till angrepp mot EU-ländernas restriktiva syn på genmodifierad mat.

Kritiken och frustrationen kring EU:s lagstiftning om genmodifierade organismer (GMO) har länge varit stor bland växtforskare, både i Sverige och utomlands. Flera menar att regelverket är en katastrof som hindrar växtförädlingen.

– Vi kan hålla på att forska bäst vi vill i labbet, men det långsiktiga syftet med forskning är ju att samhället ska få nytta av det vi gör. Det fungerar inte när det gäller växtförädling med dagens regler, säger den svenska växtfysiologen Stefan Jansson vid Umeå Plant Science Centre.

Nu har en grupp spanska forskare granskat en lång rad policys och regler inom EU. I en debattartikel i tidskriften ”Trends in Plant Science” går de nu till hårt angrepp mot vad de ser som ett restriktivt regelverk inom EU emot genmodifierade grödor.

Förbud inom EU – men vi importerar genmodifierat

EU har i den så kallade Lissabonstrategin föreslagit bioteknik och GMO som ett sätt att uppnå mål om effektivare jordbruk, men samtidigt har flera länder så strikta regler kring odling av GMO att det i praktiken har inneburit ett stopp för genmodifierade grödor inom EU.

Samtidigt som GMO regleras mycket strikt inom unionen så importeras gentekniskt förändrade produkter från andra länder. Det finns till exempel inte tillräcklig kapacitet för att producera majs, bomull och sojabönor på konventionellt sätt och därför importeras det från länder som USA och Brasilien, där GMO-reglerna är betydligt mer tillåtande enligt forskarna.

Om ingen förändring sker befarar forskarna att EU kommer att halka efter ekonomiskt och bli betydligt mer beroende av omvärlden för mat och vetenskapliga framsteg.

Greenpeace: GMO-forskarna har misslyckats

Miljöorganisationen Greenpeace avfärdar dock forskarnas kritik.

– Forskarna skyller besvikelsen på sina egna tillkortakommanden på lagstiftningen. De som sysslar med genteknik har inte lyckats leverera några verkligt intressanta produkter eller de fantastiska science fiction-lösningar som man pratade om för 20 år sedan, säger Dan Belusa, nordisk kampanjledare mot GMO.

Men GMO-forskaren Stefan Jansson håller inte alls med om Greenpeace kritik.

– Det finns många växtsorter framtagna som skulle kunna göra jordbruket giftfriare, hållbarare och klimatsmartare, men eftersom man inte ens kan genomföra fältfärsök, än mindre hoppas på att kunna få en genmodifierad sort godkänd till försäljning så får jordbrukarna och konsumenterna aldrig se dem. Det är helt enkelt ett Moment 22, säger Stefan Jansson.

”Minskad mångfald gör oss sårbara”

Greenpeace är en av de organisationer som mest aktivt tar avstånd från GMO. Eftersom det är en miljörörelse fokuserar Greenpeace mer på miljöriskerna än hälsoriskerna med gentekniken. Ett av de främsta hoten enligt Greenpeace är att genmodifierade grödor blandas med vilda släktingar och därmed förändrar genpoolen på ett sådant sätt att den biologiska mångfalden minskar och gör oss mer sårbara för till exempel sjukdomsangrepp.

Enligt många forskare har dock de senaste 25 årens riskforskning inte kunnat visa att genetiskt modifierade grödor skulle vara farligare än sådana som tagits fram med traditionella metoder.

– Lagarna formulerades för 15-20 år sedan när det fanns en osäkerhet, men nu har man lagt miljarder på riskforskning. Det finns inga särskilda risker med själva gentekniken, säger Stefan Jansson.

Jordbruksverket vill se över

Idag är det enbart genetiskt förändrade växter som kontrolleras innan de släpps på marknaden, inte växter som tagits fram på annat sätt. Kontrollen hör alltså samman med själva tekniken, inte med växten som produkt. Även Jordbruksverket tycker nu att det är dags att diskutera om regelverket kring GMO behöver moderniseras.

– Idag granskas grödor både för lite och för mycket kan man säga. Vi behöver hitta en modell där vi får säkra produkter samtidigt som vi möjliggör framsteg inom växtförädlingen, säger Staffan Eklöf, handläggare på Jordbruksverket.

Igår, torsdag, anordnade Jordbruksverket en konferens tillsammans med Gentekniknämnden och Kungliga skogs- och lantbruksakademien kring just växtförädling och behovet av ny lagstiftning. De definitioner som finns är gjorda för länge sedan och är inte längre helt relevanta.

– Frågan har inte funnits på den politiska agendan på länge, varken i Sverige eller i EU, därför vill vi bidra till att lyfta den, säger Staffan Eklöf.

”För strikt syn på försiktighetsprincipen”

Den svenska regeringens syn på GMO är att försiktighetsprincipen ska tillämpas, det vill säga att genmodifierade grödor inte ska släppas på marknaden om de vetenskapliga bedömningarna kring riskerna är ofullständiga eller osäkra.

– Försiktighetsprincipen kan inte innebära ett nej för all evig tid. Om vi hade tillämpat försiktighetsprincipen så strikt förr i tiden hade vi varken haft bilar eller tåg idag, säger Stefan Jansson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer