Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Forskare: Antikroppstest ska inte användas på individnivå

Forskare: Antikroppstest ska inte användas på individnivå

Uppdaterad
Publicerad

Antikroppstest ska inte användas av enskilda individer för att styra sitt eget beteende, utan på populationsnivå, enligt forskare i en ny artikel.  

Många som varit sjuka i covid-19 tänker att ett positivt antikroppssvar kan användas för att dra slutsatser om hur man ska bete sig i olika situationer. “Jag kanske kan hälsa på min farmor i jul ändå nu när jag har antikroppar?” 

Men enligt en artikel publicerad i Trends in Microbiology som sammanfattar kunskapsläget om antikroppstest ska de inte användas som underlag för den typen av beslutsfattande. 

Orsaken är att testerna som finns ute på marknaden inte är av tillräckligt bra kvalitet, vilket leder till felaktiga resultat. Det är en uppfattning som Sophia Hober, professor i molekylär bioteknologi vid KTH, delar. 

– Vissa av de här snabbtesten är riktigt usla.

Testerna kan visa att en individ har haft sars-cov-2-infektion, trots att personen inte har det – och tvärtom, enligt Sophia Hober.  Det finns dock tester som är mer tillförlitliga, anser Sophia Hober som berättar att de testerna hon och hennes kollegor använder mäter antikroppar mot två delar av viruset – spikeproteinet och nukleokapsiden – för att säkerställa att resultatet är korrekt. 

– De som har antikroppar till både dessa delar av viruset i tillräckligt höga mängder är de som har varit sjuka, säger Sophia Hober.

Fel svar från landstingets test

Flera av de tester som kan beställas från 1177 mäter bara antikroppar mot nukleokapsiden, berättar Sophia Hober.

Många människor har antikroppar som känner igen delar av viruset trots att de inte har haft infektionen, men då inte i så höga nivåer. För att säkerställa att man inte rapporterar någon som positiv som egentligen inte är det så kräver man därför en högre “signal” för att rapportera ett svar som positivt. Och då finns det några positiva som hamnar under den här “signalen”.

– Vi har sett flera fall i våra studier där personer har haft väldigt tydliga antikroppar, men som fått negativa svar från metoder som använts av landstinget, säger Sophia Hober. 

Men den största risken är när en person tror sig ha varit sjuk efter ett antikroppstest, fast hen inte har det.

– Om specificiteten på ett test är 95 procent kommer fem av 100 tro att de har antikroppar fast de inte har det. Och för dem kan det bli farligt. De kanske träffar sjuka och blir smittade.

Antikropparna avklingar med tiden

Tidigast som en person bör testa sig för antikroppar är 16 dagar efter insjuknandet, berättar Sophia Hober. Och efter fyra månader har nästan 20 procent inte längre kvar tillräckligt höga nivåer av antikroppar för att bli klassade som positiva. 

– Om man tar med i beräkningen att antikropparnas mängd avklingar över tid så blir dessa mätningar alltså ganska osäkra. 

Forskarna i studien pekar däremot på att antikroppstest bör användas av forskare och myndigheter för att kunna se kurvor över dödsfall, upp- och nedgångar i frekvens och utbredning av smittade på populationsnivå. På individnivå däremot kan ett positivt svar vagga in folk i en känsla av falsk säkerhet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Coronapandemin

Mer i ämnet