Forskare: Därför älskar vi deckare

Uppdaterad
Publicerad

Sedan 70-talet har antalet utgivna deckare ökat drastiskt och nu är 60 procent av böckerna på topplistorna deckare, jämfört med mindre än 10 procent på 70-talet. Nya siffror visar att även i barnlitteraturen ökar med hjälp av kriminalgenren.

Under 2000-talet har den svenska bokmarknaden stöpts om till att domineras av deckargenren. 60 procent av bästsäljarna inom skönlitteratur är numera kriminalromaner. På 1970-talet var mindre än 10 procent av bästsäljarna kriminalromaner.

– Under 2000-talet har deckargenren blivit helt nödvändig för förlagen att ha i sitt utbud. Det har gått från att ha varit en nischutgivning till att bli en helt central komponent av den skönlitterära utgivningen, säger Karl Berglund, litteratursociolog på Uppsala universitet som forskat på kriminalgenrens utveckling i Sverige.

Han menar också att förlagens ekonomi numera nästan kräver en viss satsning på kriminalromaner, vilket är en stor förändring för branschen.

Tagit över både topplistor och barnböcker

Från att för 40-50 år sedan ha innehavt under 10 procent av bästsäljarna så är i dag 60 procent av böckerna på topplistorna just kriminalromaner och spänningslitteratur.

Men de allra senaste åren har förändringen mest handlat om barnböcker. Nya siffror från branschen för årets första halvår visar att barndeckare fortsätter att driva upp försäljningen av barnböcker. Under första halvåret i år har försäljningen av barnböcker ökat med 5,2 procent, för åldrarna 9-12 är ökningen hela 20 procent.

– Det som sker nu är att många vuxendeckarförfattare nu konverterar till att också bli barn- och ungdomsdeckarförfattare. Man breddar sin läsekrets nedåt i åldrarna, säger Karl Berglund.

Positiv spiral och trygghetsbehov avgörande

Men varför är vi då så besatta av att läsa kriminalromaner? Det finns flera orsaker som samverkar, menar litteratursociologen Karl Berglund, som försökt kartlägga just orsaker till kriminalgenrens framgångar.

– Man kan ju dela upp det i två huvudorsaker. Själva deckargenren har vuxit och breddat sitt innehåll och då har det blivit en positiv spiral där alltfler författare också sökt sig till genren. Sedan finns det ett rent litterärt svar också. Kriminalromaner är tydligt mallade berättelser om ond bråd död, men de ger samtidigt också en trygghet i att man vet att historien kommer att ordna upp sig. Det finns en trygghetsskapande effekt i det här.

Vi älskar helt enkelt den trygghet som kriminalromanerna ger oss. De skapar en känsla av att det går att bringa ordning även i en värld av hemska våldsamheter. Men deckargenren har alltmer försökt få in en identifikation med vardagspusslets svårigheter också.

Exotiskt småbarnspussel skapar succé utomlands

– Deckargenren bäddar nu också in alltmer vardagsrealism. Det är centralt i förklaringen för de senaste årtiondenas utveckling. Den egna identifikationen kommer närmare. Alltifrån småbarnslivspussel till otrohet skildras ur en svensk fond. Just de här komponenterna i svenska spänningsromaner upplevs också som en exotisk krydda utomlands. säger Karl Berglund.

För vid sidan om svenskarnas växande deckarintresse så finns en stark internationell deckartrend, som till och med påverkat den svenska turismen. Över 55.000 turister från världens länder har hittills sökt sig till så kallade ”Millenniumvandringar” i Stockholm, guidade stadsvandringar i Lisbeth Salander-böckernas fotspår. Många turister styr till och med sina semesterplaner utifrån sina favoritdeckare, berättar Elisabeth Daude, stadsguide som har lett vandringar för deckarturister i Stockholm ända sedan 2008.

Forskning visar kraftig förändring av känsloord

Ny forskning visar att den internationella ökningen av spänningslitteratur också kan ha en del i en generell förändring av vilka känsloord som ökar eller minskar i språket. Brittiska litteraturforskare lät datorer scanna igenom fem miljoner utgivna böcker efter känsloord.

Ord som uttryckte vitt skilda känslor av ilska, glädje och sorg. Tillsammans med datavetare genomfördes den här analysen, som blev möjlig tack vare datajätten Googles inscanning av engelskspråkig litteratur.

Forskarna kategoriserade hundratals ord som uttrycker ilska, avsky, rädsla, glädje, sorg och överraskning. Det visade sig att – genom hela 1900-talet har användandet av de här känsloorden sjunkit rejält.  Forskarna kunde också se toppar för användande av lyckorelaterade ord under det glada 20-talet och 60-talet.

Men från 70-talet började en annan trend att ta fart. Just känsloord laddade med skräck och rädsla har sedan dess stadigt ökat i litteraturen, samtidigt som övriga känsloord fortsätter minska.

”Katharsis-effekt”

– Den här typen av forskning om litteratur är en ganska ny trend, med ”big data” som kan spåra saker på helt andra sätt. Jag tror att man är någonting väsentligt på spåren med de här siffrorna, säger Karl Berglund.

Att skräck och rädsla tar över litteraturen och tv-serierna i västvärlden kan också enligt honom också vara ett resultat av ett samhälle med en relativ trygghet. Den omskakande effekten som deckaren får jämför Karl Berglund med det klassiska grekiska dramats katharsis-effekt.

– I ett tryggt sammanhang kan man behöva de här hoten för att skakas om, för att sedan landa i tryggheten igen. Det förstärker vår känsla av trygghet, säger Karl Berglund.

Mer om forskningen kring deckarboomen och vårt alltmer skräckfyllda språk: Programmet Vetenskapsstudion i Kunskapskanalen lördag 20.00 (repris söndag 22.30 och måndag 19.30) eller i SVT Play.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer