Gymnasietiden minns nog många tonåringar som trötta mornar och sena nätter. Vilket är helt naturligt.
– Tonåringar har en annan dygnsrytm. Det händer så mycket i kroppen då, och studie på studie visar att tonåringar överlag mår bäst av att sova längre på morgonen, säger John Axelsson, sömnforskare vid Stockholms universitet, och som framförallt riktar in sig på hur sömn påverkar vår hälsa.
Olika stadier i livet – olika sömnklockor
I veckan kom den största studie hittills där man tittat på sömnvanorna hos över 52.000 amerikaner i olika åldrar. I studien ingår data från 2004-2013 där personerna själva kontinuerligt skrivit ner sina sömnvanor. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE.
Man utgick från en sorts individuell sovklocka, det vill säga när under dygnets 24 timmar som man sover, och när under sömntimmarna som man är mitt i sin sömn.
Det som framförallt visade sig sticka ut var hur sömnen visade sig förändras under de sena tonåren. Åren runt 18-årsdagen visade det sig att mittpunkten för sömnen hamnade runt klockan 4.30 för tonåringar som var med i studien.
Före och efter tonåren ser den här tidpunkten ut att snarare ligga runt 3-tiden på natten. Alltså verkar sömnen i tonåringars dygnsrytm vara förskjuten med en och en halv timme, jämfört med vår naturliga sömnrytm under övriga livet.
– Det blir tydligare och tydligare att man blir mer av en kvällsmänniska när man är i tonåren, säger John Axelsson.
”Sverige borde kunna bli bättre”
I ljuset av den nya studien, och flera andra tidigare studier, tycker John Axelsson att det finns goda skäl att se över när tonåringar börjar skolan.
– I Danmark finns det några skolor som just börjat med en senareläggning, i England ingår runt 100 skolor i en stor studie, och i USA – där man undersökt detta i minst 10 år – finns resultat från studier som visar på bättre betyg, och elever som mår bättre. I Sverige finns det få initiativ, och vi borde kunna bli bättre, säger han.
”Studerar bäst efter 11 på förmiddagen”
Hans Teke, doktorand i Utbildningsvetenskap vid Lunds universitet, håller med.
– Det finns många olika typer av studier som alla pekar på att en senare skolstart hade gynnat tonåringarna. Utbildningsvetenskapligt har man exempelvis kunnat visa att den bästa studietiden börjar strax efter 11 på förmiddagen. Från civilingenjörer har jag tagit del av uträkningar som visar att den sena skolstarten dessutom skulle kunna innebära besparingar, eftersom man slipper rusningstrafiken på morgonen till och från skolan, säger han.
Varför tror du inte fler skolor testar att senarelägga starten på morgnarna?
– Det finns nog många orsaker. En är att vi är ett gammalt industrisamhälle där man traditionellt ska gå upp tidigt. En annan är skolan ju är anpassad till när föräldrarna arbetar, och där många kanske ser problem om tonåringarna ska börja mycket senare. En tredje orsak kan vara att man tänker sig att man i så fall måste skjuta upp mycket av eftermiddags- och kvällsaktiviteterna som man sysslar med efter skolan, men så behöver inte vara fallet, utan man skulle naturligtvis kunna komprimera skoldagarna.
I ljuset av det – hur ser du på framtiden?
– Än så länge hör man inte så mycket av rikspolitiker om det här, men flera kommuner har hört av sig och är intresserade av vår forskning, så jag är hoppfull. Om ett par år planerar vi att dra igång ett pilotprojekt där vi gärna ser att en eller flera skolor – eller enskilda klasser på skolor – är med och provar på att låta tonåringar starta senare på dagen. Jag tror att ju mer svensk forskning som bedrivs på området, desto fler blir skälen till att även svenska skolor kan börja tänka om, säger Hans Teke.