En rekonstruktion av hur den nyupptäckta planeten Proxima b kan tänkas se ut. I bakgrunden syns den röda dvärgstjärnan Proxima Centauri, den närmaste grannen till vår egen sol i Vintergatan. Foto: European Southern Observatory

Forskare: ”Liv i rymden upptäcks inom 30 år”

Uppdaterad
Publicerad

Tron på vad mänskligheten kan finna utanför jordens atmosfär har fått sig en skjuts av ny teknik och nya upptäckter på senare tid, inte minst av planeter inom beboeliga zoner nära sina stjärnor.

Jakten på utomjordiskt liv har gått in i en ny fas, och enligt svenska forskare är man nu historiskt nära att hitta liv utanför planeten Jorden.

– Jag tror vi är 20-30 år bort innan vi hittar liv, säger Anna Neubeck, astrobiolog på Stockholms universitet.

Hon får medhåll av astronomen Markus Janson, som tror att upptäckten av liv, åtminstone tydliga tecken på liv, kommer om cirka 20 år.

Mer flytande vatten än på jorden

Hoppet för att hitta liv inom den närmsta framtiden ställs inte minst till planeten Jupiters måne Europa. Den har ett enormt istäckt hav av flytande vatten – mer vatten än vad som finns i alla haven på planeten Jorden. Nyligen visade NASA-bilder tagna med Hubble-teleskopet hur vattenplymer, geisrar, sprutade upp från månen. Om fem år planeras en expedition som tar närkontakt med månen.

Bland annat hoppas man samla in vatten och grus från Europas vattenplymer.

– Det här är den plats i solsystemet förutom jorden där det ser ut att vara bäst förutsättningar för liv, säger Anna Neubeck.

Men hoppet för liv står också till vad man upptäckt utanför vårt eget solsystem. Det handlar bland annat om planeten Proxima B i stjärnsystemet Alpha Centauri, men också om andra planeter i samma stjärnsystem. Alpha Centauri är ett system av tre stjärnor som är Solens närmaste grannstjärnor i Vintergatan.

Resor till annat stjärnsystem om 20 år

Ett stort projekt försöker nu ta fram raketer som kan ta mänskligheten till detta solens närmaste stjärnsystem. Lösningen stavas supersnabba rymdsonder – så snabba att de kan resa från jorden till Mars på tio minuter. Hastigheten är tillräckligt snabb för att de ska nå stjärnsystemet Alpha Centauri på ungefär 20 år.

– Men nu pratar vi om rymdsonder som bara är några centimeter stora. Dessa skickas ut precis utanför jorden med konventionella raketer. Därefter beskjuter man ett slags segel på de små rymdfarkosterna med laser från ett kvadratkilometer stort område på jorden fyllt av laserkanoner. Den stora energin ger rymdfarkosterna en kraftig hastighet. Det kommer ta bara tio minuter innan man passerat Mars på vägen ut ur solsystemet, säger Anders Eriksson, forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala.

Stephen Hawking och Mark Zuckerburg

Det här projektet kallas Starshot och finansieras bland annat av IT-miljardärer, och bland personerna i styrelsen för initiativet finns bland andra fysikern Stephen Hawking och Facebook-chefen Mark Zuckerberg. I projektets vetenskapliga kommitté sitter några av världens mest kända astronomer, till exempel nobelpristagaren Saul Perlmutter.

Inom två år skickas dessutom det nya teleskopet ”James Webb” upp i rymden; det är efterföljaren till Hubbleteleskopet. Det här nya teleskopet ska detektera infrarött ljus för att ”se” de allra mest avlägsna objekten. Superteleskopet James Webb ska gå i omloppsbana runt solen strax utanför jorden, till skillnad från dagens Hubbleteleskop som går i omloppsbana runt jorden.

Uppbrutet ljus avslöjar planetliv

Enligt svenska forskare går det också att se tecken på liv på planeter på mycket långt avstånd. Markus Janson, astronom på Stockholms universitet, ligger bakom en teknik för att analysera ljusfrekvenser för att se exakt vilka grundämnen som ingår i en planets atmosfär.

– Man tar ljuset som man kan se från planeten och bryter upp det i nivåer av olika färger för att se vilka grundämnen som finns i planetens atmosfär. Ser man att det finns fritt syre så är det ett kraftfullt tecken på liv, eftersom vi vet från jorden att det inte skulle finnas fritt syre utan livet här. Syre är ett väldigt reaktivt ämne och om livet på jorden skulle dö ut så skulle det inte längre finnas kvar syre i atmosfären, säger Markus Janson.

Sedan kan man då enligt Markus Janson välja att skicka de nya snabbflygande rymdfarkosterna (Starshot-projektets små rymdfarkoster) till just de planeter i andra stjärnsystem där man sett en atmosfär med tecken på liv.

Mer om jakten på liv utanför jorden i programmet Vetenskapsstudion i Kunskapskanalen och SVT Play.

Nästa vecka blir det mer om det nya rymdteleskopet James Webb i Vetenskapens Värld. Måndag 7 november, 20.00 i SVT2.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.