De senaste tjugo åren har flera larm gått om världens korallrev, som hör till vår jords mest artrika ekosystem. Ett allt varmare och surare hav stressar både korallerna och deras livsviktiga samarbetspartners, de mikroskopiska zooxanthellerna, som bor ihop med korallerna och ger dem deras vackra färger.
Även direkt mänsklig påverkan tar död på korallerna, bland annat genom att vi fiskar för hårt och förorenar vattnet. I Karibien har mer än hälften av alla koraller dött det senaste halvseklet. Lika illa är det i till exempel Sydostasien, där den direkta mänskliga påverkan också är stor.
”Det är nu dags att överväga nya metoder för att rädda korallerna”, skriver en grupp australiska och hawaiiska korallforskare.
Assisterad evolution
I flera tusen år har vi människor manipulerat evolutionen hos husdjur och grödor, för att få fram egenskaper vi kan ha nytta av. Men så kallad ”assisterad evolution”, som alltså delvis handlar om traditionell växt- och djurförädling, är en hittills ovanlig metod inom naturvården.
Korallreven är så viktiga för oss människor att vi nu behöver utveckla metoder för att skynda på korallernas evolution, anser forskarna. Korallreven är inte bara vackra, de står också för enorma värden för fiske, turism, skydd mot tsunamier och som källa till läkemedel. I många delar av världen är människor helt beroende av välfungerande korallrev för sin försörjning.
Koraller kan föröka sig både sexuellt och asexuellt. Det senare sker genom att kroppsdelar går av och växer ut till fullbildade koraller. Redan nu hjälper vi korallerna på traven genom att fragment av koraller föds upp och planteras ut på skadade rev, till exempel där fartyg gått på grund.
Öka stresståligheten
Men det forskarna nu föreslår går betydligt längre. Bland annat skulle man försöka få till mer värmetåliga zooxantheller genom att mutera dem med hjälp av röntgenstrålning eller kemikalier. Ett annat förslag är att stoppa koraller i bassänger, gradvis höja temperaturen och välja ut de individer som klarar sig bäst, för att på så vis få fram värmetåliga sorter att sedan plantera ut på befintliga rev. På så vis skulle korallerna ha en chans att överleva i de högre vattentemperaturer som klimatförändringarna ger.
– Det är en intressant idé, men jag är inte övertygad om att den skulle fungera som en storskalig åtgärd för att rädda världens korallrev, säger Magnus Nyström, korallforskare vid Stockholm Resilience Centre.
Forskarna är medvetna om att deras förslag är kontroversiellt och medför en del ekologiska risker, men menar att tiden nu håller på att springa ifrån korallreven, och att vi måste väga olika risker mot varandra.
– De här forskarna lyfter fram en viktig bit av problematiken för korallerna, nämligen hur de som organismer ska kunna klara förändringar. Men hotet mot korallerna har många andra delar. Till exempel: vad kan vi göra med de rev som redan är förstörda, som har blivit helt övervuxna av alger och har flippat från korallrev till algrev och blivit låsta i det läget? Hur blir vi av med algerna?
De mest angelägna åtgärderna för att bevara korallerna går enligt Magnus Nyström ut på att minska mänskliga ingrepp i korallernas livsmiljö.
Socioekologiska system
– Vi behöver fokusera på roten till problemen och de finns på både lokal och global nivå. Det handlar förutom klimatuppvärmningen om övergödning, förorening och hårt fisketryck. Bakom hoten finns en socioekonomisk dynamik som förtjänar mer uppmärksamhet. Korallrev är inte bara ekosystem, de är socioekologiska system, säger Magnus Nyström.
Modern teknologi och global handel kan snabbt och radikalt ändra förutsättningarna för enskilda rev. Om till exempel en utländsk entreprenör kommer till en by och vill köpa sjöborrar, som befolkningen i byn aldrig fiskat förut, kan sjöborrarna vara borta på ett par veckor. Sjöborrar fungerar som ”gräsklippare” på reven, de är effektiva växtätare och håller undan algerna. När de försvinner är hela revet i fara.
– Genom att minimera stressen på korallreven lokalt, genom att begränsa föroreningar och utsläpp av närsalter och genom att se till att behålla en hög biomassa av växtätande fiskar, kan korallerna klara sig bättre i en värld med förändrat klimat. Men det är förstås inte en lösning, man köper sig bara lite extra tid. Till slut finns det en gräns, när vattnet blivit så varmt eller surt att korallerna inte tål mer. Då kan det vara bra att de här forskarnas idéer utvecklas parallellt, samtidigt som vi vidtar andra åtgärder, säger Magnus Nyström.
Tidigare forskning har visat att vissa korallarter utvecklat en imponerande värmetålighet, på helt naturlig väg. Men eftersom klimatförändringarna sker snabbt, är risken överhängande att djurens naturliga anpassningsförmåga inte hinner med. De australiska och hawaiiska forskarna vill nu få igång en bred diskussion om nya bevarandemetoder, samtidigt som den ”biologiska verktygslådan” utvecklas, så att den finns redo i ett akut läge.
Forskarnas förslag presenteras i en artikel i den amerikanska vetenskapsakademiens tidskrift PNAS.