• Viktigt meddelande:

    Det brinner kraftigt nordväst om Åbuamossen i Hässleholms kommun. Personer som bor i området bör förbereda sig på evakuering. Läs mer

Foto: TT

Forskare: Svenska politiker måste agera mot fetman

Publicerad

Läskskatt, bättre och mer näringsrik skolmat och en ökad förståelse för människor som lider av fetma – det är några av de krav som ett antal läkare och forskare nu ställer på svenska politiker i ett nytt upprop.

– Jag har hållit på med det här i snart 20 år. Inget händer så jag tänkte att vi måste göra något själva, säger Erik Hemmingsson, fetmaforskare och en av de drivande bakom fetmainitiativet – ett upprop för att stävja fetmaepidemin.

Övervikt och fetma är både svårt och dyrt att behandla och Erik Hemmingsson menar att samhället kan göra stora besparingar genom att förebygga sjukdomen.

Något som är speciellt viktigt då vi i dag lever i ett samhälle som ständigt uppmuntrar till matintag och stillasittande.

Hälften överviktiga eller feta

Experterna bakom uppropet menar också att det inte räcker att enbart förlita sig på vilja och motivation hos individen om fetman ska minska.

– Vi följer i Storbritanniens och USA:s fotspår och det är en tsunami av ohälsa, fetma, och diabetes typ 2 på väg hit och det har redan börjat drabba oss. Svenska politiker måste agera och vi behöver konkreta åtgärder nu, säger Erik Hemmingsson.

Drygt hälften av svenskarna lider i dag av övervikt eller fetma och mellan 2 och 4 procent av svenska barn klassas som feta.

Dessutom är övervikt och fetma en klassfråga och problemen är större i socioekonomiskt svaga grupper samt på landsbygden.

Foto: TT

”Öppet mål för politikerna”

Fetmainitiativet föreslår nu fem konkreta åtgärder man anser att politiker och inte minst folkhälsominister Gabriel Wikström (S) måste ta tag i.

– Det handlar om ett antal åtgärder som har stöd i forskning och vetenskap och där det är öppet mål och bara att sparka in bollen för politikerna.

Bland annat föreslår man en skatt på sockersötad dryck och att intäkterna ska gå till att subventionera nyttig mat, som grönsaker.

– Det flytande sockret för inget gott med sig. Det ger ingen mättnad och gör bara att man äter mer. Speciellt barn och ungdomar i socioekonomiskt utsatta grupper dricker för mycket läsk.

WHO vill ha läskskatt

Just skatt på sockersötad dryck lyfts i dag fram som en viktig insats av allt fler forskare.

Bland annat gjorde världshälsoorganisationen WHO nyligen en lång genomgång av orsakerna till – och lösningarna på – världens barnfetmaepidemi och skatt på sockersötad dryck var en av flera åtgärder som rekommenderades av WHO:s expertpanel.

De senaste åren har också ett antal länder och flera amerikanska städer infört skatt på sockersötad dryck, som läsk, juice, energidryck och så kallat ”vitaminvatten”.

Foto: TT

Folkhälsominister Gabriel Wikström har tidigare sagt nej till en ”läskskatt”, varför tror du att han skulle ändra sig nu?

– När tillräckligt många svenskar kräver det av honom tror jag att han kan ändra sig. Jag är personligen inte speciellt förtjust i skatt i allmänhet, men det här är inte kärnfysik. Om man vill äta och dricka nyttigt ska det inte vara dyrt eller krångligt, säger Erik Hemmingsson.

– I dag är det samma moms på grönsaker som på läsk, vilket är helt galet. Vi måste ge människor lite medvind. Det ska vara billigt och enkelt att leva hälsosamt.

En invändning mot ökad politisk styrning i frågan är att utbildning och eget ansvar bör räcka för att få människor att leva hälsosammare.

– Men det har inte fungerat alls, förutom i vissa välbeställda områden. Vi kan inte komma ifrån att alla människor har ett eget ansvar för sin hälsa, men som samhälle måste vi också hjälpa individer att göra hälsosamma val. Speciellt i dagens samhälle då allt blivit så skruvat när det kommer till mat och dryck.

”Spring mer ät mindre” funkar inte

En av punkterna i uppropet handlar om stigmatisering av personer med fetma, hur den ökar och att den är kontraproduktiv.

– Om vi fortsätter med mantrat ”spring mer ät mindre” kan vi inte förvänta oss att det kommer att hända speciellt mycket. Vi behöver göra något annorlunda.

Det finns också en stor oförståelse för de biologiska faktorer som pågår i kroppen när en människa försöker gå ner i vikt och många människor kan dessutom leva ganska osunt utan att gå upp i vikt.

– Samtidigt finns det de som kämpar hårt med sin livsstil, men som ändå går upp i vikt.

Barnfetman ökar

Erik Hemmingsson efterlyser också bättre och mer näringsrik mat i skola och förskola samt insatser för att få barn och unga att röra sig mer än de gör i dag. Något som också skulle vara bra för ungas psykiska välmående.  

Barnfetma är betydligt vanligare bland socioekonomiskt utsatta grupper och de överviktiga eller feta barnen i Sverige har blivit mer än dubbelt så många sedan tidigt 90-tal.

Foto: TT

Forskare uppskattar att 30.000–50.000 barn i Sverige är så feta att de riskerar att dö i förtid på grund av följdsjukdomar som diabetes typ 2, cancer och hjärtinfarkt.

Läkarna och forskarna bakom uppropet vill också se förändring kring hur den svenska sjukvården hanterar problemet kring övervikt och fetma.

– Men i dag går sjukvården på knäna och man saknar resurser att förebygga de här problemen. Man ska göra det, men mäktar inte med.

Här vill forskarna se en rad hälsofrämjande åtgärder som bör sättas in tidigt hos människor som befinner sig i riskzonen.

Det kan handla om så kallad fysisk aktivitet på recept, rådgivande samtal om kostvanor och bättre hjälp med psykisk ohälsa och stresshantering.

– Det här är relativt enkla åtgärder som måste prioriteras, säger Erik Hemmingsson.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Upprop mot fetma

Mer i ämnet