Forskare har länge efterfrågat pengar till forskning om långtidscovid. I dag meddelade regeringen i samarbete med Liberalerna och Centern att de vill satsa 50 miljoner kronor. Petter Brodin, immunologforskare vid Karolinska institutet välkomnar beskedet.

– Det är bra förstås att det kommer. Det är en patientgrupp som vi har dålig koll på. Vi behöver förstå varför vissa drabbas medan majoriteten inte drabbas. Det är den centrala frågan, säger han. 

Drabbar främst kvinnor

Det är i huvudsak kvinnor som drabbas. Många är innan insjuknandet friska, fysiskt aktiva och en del till och med elitidrottare, berättar Petter Brodin.  

– Jag har träffat många som är mataronlöpare eller triathlonlöpare som nu inte kan gå upp för en trappa, säger Petter Brodin. 

En av de hypoteser som behöver utredas är om autoimmunitet har ett samband med långtidscovid. 

– Den här tajmingen, att långtidscovid kommer efter infektionen, talar för att immunförsvarets reaktion på viruset spelar roll. Något går fel i den processen, säger han. 

Kan finnas virus kvar

En annan hypotes är att viruset finns kvar i kroppen och gömmer sig i vissa vävnader. 

– Så även om man inte har testats positiv så kan man ha virusreservoarer i tarmen till exempel som inte fångas i tester och som kan förklara varför man får symptom under lång tid. För de som inte drabbas av långtidscovid så har immunförsvaret bekämpat viruset effektivt, säger Petter Brodin.

Judith Bruchfeld, överläkare och infektionsspecialist vid Karolinska sjukhuset möter många patienter med långtidscovid. Hon berättar att det till 80 procent är kvinnor i åldern 25 till 45 år. Den fråga hon vill besvara med hjälp av nya forskningspengar är om det går att förebygga långtidscovid med behandling i akutskedet. 

–  Skulle man kunna med exempelvis blodprover identifiera patienter som har en ökad risk att utveckla långtidscovid och erbjuda förebyggande behandling?

Viktigt få tillbaka sin tidigare funktionsförmåga

Men hur väl 50 miljoner kronor räcker för att helt förstå långtidscovid är svårt att säga, anser Judith Bruchfeld. 

– Det är i alla fall en bra start. Då patienter i denna grupp framförallt är relativt unga yrkesarbetande individer är det viktigt att skyndsamt både forska och omhänderta denna grupp adekvat då det på sikt kan bli en stor kostnad för samhället om de inte kan återfå sin tidigare funktionsförmåga.

Matilda Sundvall, 39 år, vice ordförande i svenska covidföreningen, är en av de som drabbats av långtidscovid och har varit sjuk sedan mars. Tidigare tränade hon styrketräning tre till fyra gånger i veckan. Nu har hon problem att bara stå upp. 

– Jag kan bara stå upp ett par minuter, sedan börjar det bli för jobbigt. Innan sjukdomen spenderade jag kanske 10 procent av tiden i soffan. Efter sjukdomen spenderar jag kanske 90 procent i soffan. 

Pengar viktigt som bekräftelse

Forskningspengarna som regeringen vill satsa på långtidscovid är efterlängtade. 

– Det är fantastiskt, för det innebär att man erkänner att problemet finns och att det behövs en ordentlig satsning, säger Mathilda Sundvall.

Petter Brodin håller med om att pengarna är viktiga, inte bara för forskningen, utan också som en bekräftelse till de patienter som lider. 

– Det är en viktig signal att sända, att det här inte är något “hittepå”, utan patienterna lider på riktigt, säger han.