Sju av tio mammutfynd i Sibirien är från hanar. Resultatet förvånade Love Dalén och hans forskarkollegor. Foto: Patricia PecnerovaVisa alla (2)
Visa alla (2)

Forskarnas teori: Mammuthanar föll oftare genom isen

Publicerad

När forskare kartlade arvsmassan i ben och tänder från mammutar förväntade de sig att könsfördelningen skulle vara jämn. Men sju av tio fynd visade sig vara från hanar. Teorin är att hanarna oftare gick ner sig i naturliga fällor jämfört med honorna.

Det är forskare vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm som har analyserat ben och tänder från mammutar som levde i Sibirien för 60.000 till 4.000 år sedan. De kartlade arvsmassan för att se vilket kön mammutarna hade.

Det visade sig att 70 procent av de runt 100 mammutfynden var från hanar, vilket kom som en överraskning för evolutionsgenetiker Love Dalén vid Naturhistoriska riksmuseet. 

– Vi kan i princip utesluta att det föddes fler hanar än honor. Hos alla stora däggdjur så föds det nästan lika många, säger Love Dalén.

Ramlade i gyttjepölar

För att ben och tänder ska bevaras i tusentals år måste mammuten begravas i jordmassor, lera eller vatten. Forskarna tror därför att hanarna var mer riskbenägna och oftare rörde sig på egen hand. Det kan ha lett till att de oftare fastnade i naturliga fällor där deras kvarlevor blev bättre bevarade. 

– En tänkbar förklaring är att de var mer riskbenägna och oftare föll genom isen eller ramlade ner i gyttjepölar, säger Love Dalén.

Livserfaren hona

Honorna rörde sig troligtvis i grupper som leddes av en livserfaren hona, precis som hos elefanterna. Det kan ha gjort att de blev skickligare på att manövrera sig runt olika faror. De dog alltså inte i lika stor utsträckning på platser där deras ben kunde bevaras.

– Om vi tittar på elefanternas sociala struktur så ser vi att honorna lever tillsammans i en hjord som leds av en erfaren matriark med mycket livserfarenhet. Hanarna lämnar hjorden och driver runt ensamma eller i ungkarlsflockar. Lever man i en hjord med många andra så finns det åtminstone i teorin en möjlighet att få hjälp. Det finns exempel på det hos elefanter, säger Love Dalén.

Ullhårig noshörning

Han understryker att de lägger fram en hypotes som kan undersökas närmare, till exempel genom att studera ullhåriga noshörningar. Den utdöda arten har troligtvis levt solitärt oavsett kön, i likhet med dagens noshörningar.

– Då kan man lägga fram en följdhypotes och se om det går att hitta en mer jämn könsfördelning hos dem, säger Love Dalén.

Forskarnas studie publiceras i tidskriften Current biology.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer