Fyndet gjordes på Nya Zeeland och jättepingvinen har nu fått artnamnet Kumimanu biceae. Den levde för cirka 55–60 miljoner år sedan, var cirka 177 centimeter lång och vägde runt 100 kilo.

Det är känt för forskarna sedan tidigare att det fanns flera arter av jättepingviner, men det här senaste fyndet är den hittills största och även en av de äldsta pingvinsorter som man känner till.

– Det här visar att de äldsta pingvinerna var väldigt stora och att de blev stora mer än en gång under sin utveckling, säger Gerald Mayr, paleontolog vid forskningsinstitutet Senckenberg i Tyskland till SVT Vetenskap.

Färre faror i vattnet

Den största pingvinen som finns idag är kejsarpingvinen, som blir cirka 115 centimeter lång. Jättepingvinen var alltså betydligt längre än de största som finns idag.

Att pingvinerna blev så stora tror forskarna beror på att pingvinerna under den här perioden hade börjat leva i en miljö utan lika många rovdjur.

När dinosaurierna dog ut för cirka 65 miljoner år sedan, så försvann också många av de vattenlevande reptilerna. När det blev färre faror i vattnet och på land så behövde pingvinerna antagligen inte sin flygförmåga på samma sätt och då blev de i stället större tror forskarna. 

– När fåglar förlorar sin flygförmåga så brukar de ofta bli större, säger Gerald Mayr.

Konkurrens med andra djur

Enligt forskarna bakom studien dog jättepingvinerna ut för omkring 20 miljoner år sedan.

– Mest troligt på grund av konkurrens med andra marina djur som levde på den tiden. Det kan ha berott på konkurrens om säkra häckningsplatser med sälar eller att de behövde konkurrera om mat eller var byten för valar, säger Gerald Mayr.

Gerald Mayr menar att deras fynd visar att det fortfarande finns mycket kvar att lära oss om fåglarnas evolution.

Nu vill de hitta fler fossiler från den här tiden, gärna från andra fågelgrupper som till exempel papegojor eller flamingos, för att ta reda på mer om varför fåglarna hade den storlek de hade.