Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Gravplanen är skapad av Evald Hansen baserat på orginalplanen från Hjalmar Stolpes utgrävningar. Foto: Evald HansenVisa alla (2)
Visa alla (2)

Ny forskning: Främsta vikingakrigaren var kvinna

Forskarna har utgått från att personen som begravts i den främsta krigargraven på Birka var en man. Men nu visar nya undersökningar att de hade fel. Skelettet tillhör en kvinna.
– Det här är ingen valkyria ur sagorna, utan en verklig militär ledare, säger arkeologen Charlotte Hedenstierna-Jonson.

Birka, som brukar kallas Sveriges första stad, är ett världsarv där man hittat många viktiga fynd från vikingatiden och mycket av det vi idag vet om perioden stammar därifrån.

Kammargraven är en av öns främsta fyndplatser och den grävdes ut redan på 1800-talet av arkeologen Hjalmar Stolpe, som också gjorde utförliga teckningar av fynden.

Där hittade han mängder av värdefulla gravgåvor; bland annat vapen som svärd, pilspetsar, sköldar och rester av spjut. I kammaren fanns också kvarlevorna av två hästar och skelettet av en människa, som man utgår från var den mäktiga person som begravdes där.

– Det är en av de mest välutrustade gravarna på Birka, och därmed i vikingavärlden, säger Charlotte Hedenstierna-Jonson, arkeolog vid Uppsala universitet, och ledare för ett nytt forskningsprojekt kring graven.

Helt klart en kvinna

Forskarna har tagit för givet att skelettet i en så imponerande och välutrustad grav, som dessutom omgavs med vad man betraktade som manliga föremål, var en man.

Det har talats om vikingakrigaren i Kammargraven under alla år.

Och därmed skulle det ha förblivit – om inte osteologen, benexperten, Anna Kjellström vid Stockholms universitet hade tagit fram skelettet igen för ett annat forskningsprojekt.

Hon såg detaljer som inte riktigt stämde med idéen om en manlig krigare. Personen i graven hade en gracil och spenslig underkäke, och höftbenen hade tydligt feminina drag.

– Sammantaget så skulle jag bedöma den här personen som kvinna, säger hon.

DNA-undersökning

För att bli helt säkra på skelettets kön lät forskarna göra en DNA-undersökning. Samtidigt togs också isotopprover för att försöka spåra hennes ursprung.

Och enligt Maja Krzewinska vid arkeologiska forskningslaboratoriet i Stockholm, som gjorde testerna, är saken klar:

– Det råder ingen som helt tvekan. Det här är en kvinna, säger hon.

Vad skulle vara din bästa gissning om varifrån hon kommer?

– Jag tror att hon var en del av den kringresande vikingatida härskarklassen, med anknytning både till Baltikum och Atlantkusten.

Unikt fall

Om de svenska forskarna tolkar fynden rätt, så har de gjort en sensationell upptäckt. En kvinnlig vikingatida krigare. Visserligen fanns sådana som mytologiska väsen i vikingamänniskornas föreställningsvärld av sagorna att döma – men hittills har ingen kunnat visa att de verkligen funnits även i samhället.

Charlotte Hedenstierna-Jonson säger sig ändå inte vara alltför överraskad av resultaten.

– På sitt sätt stämmer det med hur jag tänker mig förhistorien, säger hon. Alla tider är komplexa, och även om det finns normer så finns det alltid några som bryter normerna. Och det betyder inte alls att det här var någonting vanligt, jag tror att det här är ett relativt unikt fall.

Räknar med motstånd

Men tanken på att en så viktig krigare i en av de viktigaste fyndplatserna från vikingatiden skulle kunna vara kvinna kommer att möta motstånd hos andra arkeloger och historieintresserade förutspår forskarna. De räknar med att resultaten nagelfars.

Det finns vissa omständigheter som gör att en del kommer att hävda att skelettet, som nu analyserats inte alls är ägaren till graven – och alltså inte är den krigare man velat hedra med den mäktiga graven.

Skelettet bär till exempel inga märken av hårt kroppsarbete eller stridsskador, som man kan se på kvarlevorna hos en del andra vikingatida krigare.

– Nej, ingenting sånt, säger Anna Kjellström. Men vi har ju inte så mycket, vi saknar ju till exempel hela bröstkorgen och kraniet.

Skallen fanns i graven när Hjalmar Stolpe gjorde sin teckning av innehållet i graven på 1800-talet, men idag vet ingen vart det har tagit vägen.

Försvunna skelettdelar

Efter grävningen fördes materialet till Historiska museet i Stockholm, där benen förvarades för sig och föremålen för sig. Sedan har allting flyttats fler gånger, och idag har informationen om en del gravnummer för Birkaskeletten försvunnit.

Skelettet skulle kunna komma från en annan grav – trots att benen är ordentligt uppmärkta med rätt fyndnummer, men det tror inte arkeologerna bakom de nya analyserna.

– Men skelettet stämmer väldigt fint med originalteckningen, och det enda som faktiskt gör att man blir tveksam är hennes kön – och då säger alla ”då måste det vara fel skelett”, säger Anna Kjellström.

Men vad tror du – är skelettet ni analyserat personen som begravts i kammargraven?

– Jag tror att det här är rätt skelett, ja.

Militär ledare

Nu vill arkeologerna försöka måla upp en tydligare bild av vem den kvinnliga vikingakrigaren egentligen var och hur hon levde. Enligt Charlotte Hendenstierna-Jonsson kan man hämta en del ledtrådar ur gravfynden:

– I sitt knä har hon haft ett spelbräde med spelpjäser, och det är ett taktiskt krigsspel som var en viktig del av utbildningen av högre officerare under den här tiden. Det skulle kunna tolkas som att hon är den person som planerar striden.

Släkt viktigare än kön

Arkeologen Torun Zachrisson, som också deltagit i studien, drar paralleller med norska fynd där kvinnor begravts på liknande sätt som Birkakvinnan.

– Vi vet att kvinnor som blev änkor fick särskilda befogenheter, och helt kunde ikläda sig en mans position, så det är inte otänkbart att en del av de här kvinnorna som vi finner i speciella situationer, och för oss lite oväntade, att det kan ha varit änkor, för att då får man möjlighet att fylla många olika typer av kostymer så att säga, säger hon.

Kunde bryta könsmönstret

Även Charlotte Hedenstierna-Jonson är inne på familjens betydelse. Gravgåvorna tyder på att kvinnan i graven har tillhört den överklass som styrde Birka på 900-talet – och kanske var det bara någon ur den absoluta eliten som kunde ta sig friheten att bryta könsmönstret:

– Man ska akta sig för att dra moderna paralleller, men om man tittar på samhällen idag som vi uppfattar som väldigt patriarkala, så kan de ofta ha en kvinnlig premiärminister, därför att den kvinnliga premiärministern kommer från en släkt som är betydelsefull, och det är viktigare än att hon är en kvinna, säger hon.

Forskarnas artikel publiceras i American Journal of Physical Anthropology.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer