Det har gått 30 år sedan systemet med vinstdrivande friskolor infördes. Forskare vid Stockholms universitet har visat att just vinstdrivande skolor sätter högre betyg än vad som kan motiveras utifrån de nationella proven – det som kallas glädjebetyg. 

– Vad man också kan säga är att de fristående skolorna, dels rättar de nationella proven mer generöst än kommunala skolor och dessutom betygsätter de mer generöst i förhållande till de här generöst rättade proven, säger Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet. 

”Svårt sätta likvärdiga betyg”

Jonas Vlachos har tillsammans med sina forskarkollegor analyserat betygen för elever på en mängd olika grundskolor – samt jämfört betygen med resultaten på de nationella proven som eleverna skriver i nionde klass. Slutsatserna visar att just de vinstdrivande skolkoncernerna sätter betyg som är väsentligt högre än vad deras elever fått på de nationella proven.

Jonas Vlachos visar i sin forskning att det innebär att elever med ett visst resultat på de nationella proven skulle få betydligt högre meritpoäng för ansökan till gymnasiet. Att vinstdrivande friskolor på detta sätt sätter högre betyg än vad de kan motivera kallar forskaren Jonas Vlachos för ”djupt orättvist” mot andra skolelever.

Störst överbetyg sätter enligt forskningsstudien de stora koncernerna Engelska skolan och Kunskapsskolan. Även Sveriges största friskolekoncern Academedia sätter överbetyg enligt forskarna.

Men Academedias vd håller inte med forskarna om att de vinstdrivande friskolorna orsakar detta betygsproblem.  

– Jag är lite ledsen över den här debatten där man bara pratar om att det är friskolor som är problem med betygssättningen. Det döljer blicken för det verkliga problemet som jag menar är att vi har ett system där det är väldigt svårt att sätta likvärdiga betyg, säger Marcus Strömberg, vd vid Academedia.  

När SVT träffar lärare från Academedias skolor så framkommer att det finns ett tryck på lärarna att ge bra betyg till sina elever. 

Isabella Verner jobbar som lärare på en skola som ägs av Academedia. Hon upplever en press att sätta betyg som gynnar skolan i konkurrensen. 

– Man vill ju ha elever och man vill inte få ett dåligt rykte. Man vill inte få ett rykte om att här är vi snåla med betygen. Man vill ju ha det där ryktet att här får elever bra betyg, säger Isabella Verner.

”Ett rättssäkerhetsproblem”

Enligt forskarna är glädjebetyg ett stort problem.  

– Betygssättning är djupt olikvärdig i Sverige och det är ett problem eftersom betygen har en väldigt stor roll som urvalsinstrument. Och när man då har ett urvalsinstrument som är så pass olikvärdigt tillämpat så uppstår naturligtvis rättsäkerhetsproblem – det är ett problem att elever behandlas så orättvist, säger Jonas Vlachos. 

Se mer om skolforskning i Det svenska skolexperimentet i Vetenskapens värld på måndag den 22 maj kl 20:00 i SVT2 eller på SVT Play.