Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
I Italien hittade forskare tre mjölktänder som härstammar från tre neandertalarbarn som levde mellan 45 000 och 70 000 år sedan. Foto: PNAS

Neandertalarnas tänder visar hur lika oss de var

Uppdaterad
Publicerad

Vår närbesläktade kusin neandertalarens spädbarn utvecklades i liknande takt som våra spädbarn, visar ny forskning. Det omkullkastar föreställningar om varför neandertalarna dog ut.  

I ett litet område i nordöstra Italien hittade forskare tre mjölktänder som härstammar från tre neandertalarbarn som levde mellan 45 000 och 70 000 år sedan.  

På samma sätt som att träd har årsringar har tänder tillväxtlinjer. Forskarna undersökte cellerna i emaljen av mjölktänderna, vilken visar hur snabbt tänderna har växt. Forskarna upptäckte att neandertalarnas spädbarn växte i samma takt som människors och de tog hand om sina barn på samma sätt som vi människor.  

– Moderna människor introducerar fast föda runt sex månader när barnet behöver mer energi. Vår forskning visar att också neandertalare började avvänja barn från bröstmjölk vid den åldern och ge mat, säger Allesia Nava från University of Kent, Storbritannien och en av forskarna bakom studien.  

 Liknande spädbarn och samma reproduktionstakt 

De nya fynden pekar på att neandertalarnas spädbarn hade samma energibehov som människans barn. Resultaten tyder dessutom på att neandertalarnas nyfödda troligen hade samma vikt som moderna spädbarn.  

– Utvecklingskurvan hos små neandertalarbarn liknade den moderna människans, säger Alessia Nava.  

Upptäckten är intressant eftersom det finns en hypotes att neandertalarna dog ut i konkurrens med människan på grund av att vår äldre släkting hade en långsammare reproduktionstakt, de fick barn mer sällan än Homo sapiens. Det skulle ha berott på att deras utveckling från födsel till vuxenlivet gick långsammare.  

Ändrad bild av kvinnornas fertilitet 

Ett bevis på det är ett tidigare fynd från neandertalares mjölktänder som visade att bebisar avvändes från bröstmjölk senare – vid sju till nio månaders ålder. Det innebär att kvinnorna då inte var fertila lika länge som människan.  

Men de nya mjölktänderna från Italien visar att det inte stämmer. Att neandertalarbebisar slutade amma ungefär samtidigt som moderna bebisar, tyder på att neandertalarkvinnorna kunde få barn lika ofta som oss.  

– Våra resultat stödjer alltså inte hypotesen att den långa infertiliteten efter barnafödande var en bidragande orsak till utdöendet av neandertalare, säger Alessia Nava.  

 ”Bara tre mjölktänder räcker inte för att dra slutsatser” 

Lars Werdelin, professor och paleontolog vid Naturhistoriska riksmuseet som har läst studien tycker att det är intressant att avvänjningsprocessen från bröstmjölk är så lik hur vi människor fungerar.  

– Detta är en fundamental del av vår biologi och visar hur lika oss neandertalarna är, säger han.  

Bristen i studien, enligt Lars Werdelin är den begränsade mängden av data, endast tre mjölktänder. 

– Det kan inte garanteras att dessa är representativa för sin art, säger han.  

Men mjölktänderna ger ytterligare en pusselbit till vår förståelse av neandertalarna. 

– Under de senaste 150 åren har vi gått från att se neandertalare som vilda grottmänniskor utan någon intelligens till att vara en art som är väldigt lik oss, fast lite annorlunda. Ju mer vi lär oss om dem, desto mer lika oss blir de, avslutar Lars Werdelin.  

Studien är publicerad i tidskriften PNAS.  

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer