Gäspningar kan kyla ned hjärnan

Uppdaterad
Publicerad

Forskare vid Princeton University menar nu att gäspningar kan vara kroppens sätt att kyla ned hjärnan. Nya studier visar nämligen att vi är väldigt mycket mer benägna att gäspa ute i vinterkylan än i sommarvärmen.

Den nya studien från evolutionsbiologer vid Princeton har tittat på hur 160 försökspersoner gäspat under sommar respektive vinter, 80 personer för respektive årstid.

Dubbelt så många gäspar på vintern

Det intressanta var att andelen människor som gäspade under vintern var betydligt fler än de som gäspade under vintern. På vintern gäspade ungefär hälften av de observerade personerna, på sommaren gäspade i stället bara en fjärdedel av personerna. En avsevärd skillnad med andra ord.

Nu kanske vissa av oss invänder att personerna som undersöktes på vintern helt enkelt kan ha varit tröttare. Forskarna menar dock att man lyckats utesluta faktorer som sömn, luftfuktighet med mera.

Studier på råttor

I stället menar forskarna att det ökande gäspandet på vintern kan handla om att kroppen använder gäspningar till att kyla ned hjärnan. De aktuella forskarna har i tidigare studier på råttor visat att en effekt av gäspningar blir ett förbättrat blodflöde till hjärnan, till följd av att käken sträcks ut, och den värmeväxlning som då sker med luften i omgivningen.

De här nya studierna tyder på att kroppen vill använda kall luft till att kyla ned hjärnan. På vintern gäspade nästan 40 procent av deltagarna inom fem minuter efter att de kommit utanför dörren, ut i den friska kalla luften. På sommaren hade den siffran sjunkit till under 10 procent.

Kroppen kväser sommargäspningen

– Enligt den här hypotesen så är det temperaturen i den omgivande luften som ger en gäspning dess användbarhet, och därför undertrycker kroppen gäspningar när de bara är kontraproduktiva, alltså i hög lufttemperatur, skriver forskaren Andrew Gallup, som lett studien.

Forskarna menar att det här också skulle kunna ge en förståelse av att onormalt frekvent gäspande kan tyda på att den överdrivet gäspande personen har störningar i regleringen av kroppstemperaturen.

Linus Brohult

SVT Vetenskap

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.