Gå direkt till textinnehållet

Gåtan om navigationen är löst

Uppdaterad
Publicerad

Nu kan forskare för första gången förklara hur djur som sköldpaddor lyckas navigera kors och tvärs över Atlanten. En studie på amerikanska havssköldpaddor avslöjar att sköldpaddorna räknar ut inte bara sin position i nord-sydlig riktning, utan även i öst-västlig med hjälp av jordens magnetfält.

Det finns många djur som flyttar hundratals mil över hela jorden. Det handlar om alltifrån vithajar, sköldpaddor och fåglar till fjärliar och andra insekter. Frågan hur detta är möjligt, hur djur kan orientera sig längs jordens latitud och longitud, har länge gäckat vetenskapen. Men nu kan amerikanska forskare för första gången redogöra mer exakt för hur denna fantastiska navigeringsförmåga fungerar hos sköldpaddor.

Korsar Atlanten

Den amerikanska havssköldpaddan kläcks i sanden längs Floridas stränder. Direkt efter kläckningen kravlar sig de små sköldpaddsbebisarna ner mot havet, och de som inte blir uppätna av fåglar under den farofyllda färden över sandstranden, ger sig omedelbart ut på en lång resa.

Sköldpaddsungarna simmar först till Sargassohavet där de stannar några år. Sen fortsätter resan österut över Atlanten och såsmåningom vänder sköldpaddorna tillbaka igen och korsar Atlanten västerut för att ta sig tillbaka till den nordamerikanska östkusten.

Att djur känner av jordens magnetfält som går mellan nord och sydpolen är känt sedan länge. Likt en kompassnål kan många djur avgöra riktningen på dessa fält och därigenom orientera sig i nord-sydlig riktning. Men ingen har tidigare lyckats förklara hur djur även tycks kunna hålla rätt på longituden, alltså på vad som är öst och väst.

Orsakade många sjömäns död

Just detta, svårigheten att avläsa longituden var det som orsakade många sjömäns död under 1700-talet när de stora världsomseglingarna inleddes. Tidigt lärde sig människan att beräkna sin position längs jordens latitud, mellan nord och syd, men longituden förblev ett mysterium och ledde till att fartyg efter fartyg förliste eller navigerade helt fel.

Men sköldpaddorna har hela tiden klarat detta visar den nya studien som nu publiceras i tidskriften Current Biology. Sköldpaddorna kan nämligen både känna av styrka och vinkel på jordens magnetfält.

– Tidigare har man inte fäst så stor vikt vid att jordens magnetfält varierar i både intensitet och vinkel på olika platser på jorden, men det är detta som sköldpaddorna känner av och orienterar efter, säger Nathan Putman, doktorand i biologi vid universitetet i North Carolina och huvudförfattare till studien.

– Vi har upptäkt att sköldpaddor kan avläsa mycket mer ur magnetfälten än vi hittills trodde var möjligt.

Sköldpaddor i pool

Genom att beräkna både vinkel och intensitet vid olika koordinater i jordens magnetfält kan alltså sköldpaddorna avgöra sin position, inte bara i nord-sydlig riktning utan även öst-västlig. Att det är just magnetfälten som djuren använder sig av och inte något annat, som till exempel landmärken, upptäckte forskarna i ett experiment med sköldpaddor som fick simma i en stor pool.

Poolen omgavs av magnetfält som simulerade två olika platser på exakt samma latitud, alltså samma nord-sydliga läge, men på olika longitud. När forskarna lät de nykläckta sköldpaddsungarna simma i ett magnetfält som motsvarade det vid Atlantens östra sida simmade sköldpaddorna i syd-västlig riktning. Men när magnetfältet ändrades för att simulera det vid havets västra sida bytte sköldpaddorna helt kurs och simmade i motsatt riktning, mot nord-öst istället.

Det här visar att sköldpaddorna har en förmåga att beräkna longitud, det vill säga var de befinner sig i öst-västlig riktning, bara genom att använda jordens magnetfält.

De amerikanska forskarna menar att även andra djur, som vithaj, vissa fjärliar och fåglar som flyttar från öst till väst eller motsatsen, använder samma teknik som sköldpaddorna för att hitta rätt.

Bodil Appelquist

SVT vetenskap

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.