Foto: Scanpix

Gen-streckkoder biologernas nya vapen

Nu är artjagande biologer på väg att få helt nya redskap tack vare ny teknik. En revolution i DNA-tekniken ska ge alla djur och växter en egen genetisk streckkod.

Den öppnar för snabbanalyser av arter som hjälper biologerna att hitta nya arter och att övervaka miljön.

Föreställ dig ett portabalt DNA-labb där du stoppar in ett blad eller ett annat prov. Med en app i mobilen matchas resultatet mot en databas och inom några sekunder kan du säga vilken vilken växt eller djur det var. Det låter som science fiction, men faktum är att tekniken är på väg.

– Tekniken finns i stor del redan, och det är bra en tidsfråga, kanske fem-tio år, innan vi ser den här typen av produkter ute i handeln, säger Fredrik Ronquist, professor på Nordiska Riksmuseet.

– Jag tror det kommer att bli ett roligt, värdefull och säkert väldigt populärt komplement till andra redskap.

Ryggradsdjuren klara

Man behöver bara bestämma ett fåtal av alla gener för att veta vilken art det är. Det kan skrivas som en streckkod, och nu är alla arter på väg att få en egen. I Sverige har forskarna nyligen blivit klara med alla fåglar, djur och fiskar.

Metoden är enkel: forskaren skickar ett fjäder eller vilket litet prov som helst till labbet, som får ut DNA-streckkoden. Den matchas mot ett bibliotek av streckkoder som direkt avslöjar vilken art det är. Nu kartläggs många svenska arter, bl a på Riksmuseet, och forskarnas förhoppning är en komplett streckkodsbank. Men det är ett stort och svårt arbete att först artbestämma allt innan att man får ett bibliotek av streckkoder, men sen är vinsterna stora.

Tullen kan få hjälp

Metoden öppnar nya dörrar. Tjuvfiske på förbjudna arter kan upptäckas och tullen kan se om det är delar av utrotningshotade djur man hittat. Ett askfat visade sig vara gjord av en hästhov och inte noshörningshorn. I en leksaksskallra som Riksmuseet analyserat var frågan om den var gjord av otillåten kattpäls.

– Vi kunde konstatera att det var kanin så det var fritt fram för importören att ta in den här, säger Pia Eldenäs, laboratoriechef på Riksmuseet.

Iglar avslöjade nya djur

Det går med streckkoder att artbestämma sådant som inte gått tidigare, skal, frön, småbitar och fjädrar. Man kan avslöja exakt vad djur har ätit och analyserar man blodiglar eller fästingar kan man se vilka djur dom har sugit blod ifrån. I ett otillgängligt område i Vietnam upptäcktes flera sällsynta djur som ingen hade sett på det viset.

Mygglarver kan skiljas åt

Snabbanalyser av streckkoder kan även bli till stor hjälp för miljöövervakningen. Stora mängder analyser kan göras utan specialutbildade biologer, och DNA-analyserna hittar arter som inte går att bestämma med ögat. Det gäller till exempel myggor som i larvstadiet inte går att skilja från varandra.

I Sverige pågår nu ett försöksprojekt med mygglarver för att man i framtiden ska kunna se hur många arter som finns i bottenprover från sjöar. Det kan vara ett mått på vattenkvalité.

Många arter i ett svep

Man behöver faktiskt inte ens hitta själva djuret eller växten. Det räcker med DNA som spritts till miljön. Med den senaste tekniken som nu är på väg, kan man ta en näve jord och få svar på vilka organismer som finns.

Analysen avslöjar vilka svampar, växter och insekter som finns i jorden eller bara har lämnat spår efter sig. Ett vattenprov går lika bra, eller spriten som man lagt fångade insekter i.

– Det här innebär en revolution för miljöövervakningen, säger Fredrik Ronquist. Det innebär både att vi kan sänka kostaderna och att vi kan bredda övervakningen till att omfatta betydligt fler djur- och växtgrupper än vad vi övervakar idag.

Fakta: DNA-analys

Visa

I dag kostar en DNA-analys för att ge en streckkod ca 500 kronor, men priset sjunker. Hittills har ca 500 av Sveriges 650 arter av ryggradsdjur fått en streckkod. Nu kartlägger Svenska artprojektet alla arter i Sverige men har inte som mål att göra DNA-analyser på allt. Även om många prover sparas, så finns risken att man missar möjligheten att bygga upp ett streckkods-bibliotek. I Kanada finns en stor referensdatabas som ska samla alla världens arter, BOLD (Barcode of Life Database).

(SVT)

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer