Vetenskap

Gener kan öka risken för ätstörningar

Uppdaterad
Publicerad

Ny forskning visar att det genetiska arvet kan ha betydelse för risken att utveckla anorexia och andra ätstörningar.

– Vi behöver informationen från både generna och miljön för att fullt förstå hur sjukdomarna fungerar, säger Cynthia Bulik, professor i ätstörningar.

De vanligaste diagnoserna av ätstörning är olika varianter av anorexi och bulimi samt hetsätningsstörning. Nu visar ny forskning att våra gener kan påverka vilken risk vi löper att utveckla en ätstörning.

– Det mänskliga genomet är stort. Det är inte bara en gen som orsakar anorexi, det är hundratals gener med väldigt små effekter som arbetar tillsammans, säger Cynthia Bulik som är professor i ätstörningar vid Karolinska Institutet och University of North Carolina Chapel Hill.

År 2019 presenterade Cynthia Bulik den första stora studien om genernas effekt på ätstörningar. I den så kallade Anorexia Nervosa Genetics Initiative (ANGI) undersökte forskarna generna bakom anorexia nervosa.

Likheter med andra sjukdomar

På åtta platser i genomet skiljde sig personer med anorexia nervosa markant från de friska kontrollpersonerna. Det finns tydliga genetiska likheter mellan anorexi och flera psykiska sjukdomar, så som depression, schizofreni och tvångssyndrom. Men även om vissa personer genetiskt sett har en förhöjd risk att drabbas betyder det inte att de alltid utvecklar sjukdomarna.

– Om du har någon av riskgenerna har du en ökad sårbarhet men det handlar inte alls om någon sorts genetiskt öde, att man skulle vara dömd att drabbas om man har vissa genvarianter. Vi räknar med att minst 40-50 procent beror på miljön, säger Cynthia Bulik.

”Största studien någonsin”

I dag leder Cynthia Bulik en ny storskalig forskningsstudie vid namn Eating Disorders Genetics Initiative (EDGI) med målet att kartlägga generna bakom alla olika ätstörningar och ta reda på vad i den nedärvda arvsmassan som får vissa att drabbas och andra inte. Studien bygger på att personer som har eller har haft en ätstörning skickar in dna-prov och svarar på frågor som forskarna sedan analyserar.

Studien är möjlig tack vare tekniken i en så kallad helgenomsstudie (Genome Wide Association Study). Metoden går ut på att jämföra arvsmassan från stora grupper av sjuka och friska personer för att kunna identifiera vilka gener som skiljer sig mellan grupperna.

– Vår dröm och vårt mål är att få information från totalt 100 000 människor runt om i världen. Det är den största studien kring ätstörningar som någonsin genomförts, säger Cynthia Bulik.

För att veta mer om olika ätstörningar och den pågående forskningen se det första avsnittet av dokumentärserien ”Ätstört” på SVT Play.

Om du eller någon i din närhet behöver hjälp eller stöd kan du vända dig till:

1177.se             för sjukvårdsinformation

Friskfri.se          Riksföreningen mot Ätstörningar Frisk&Fri

Ätstörningar

Det finns flera olika typer och varianter av ätstörningar. Hur sjukdomarna ter sig kan skilja sig mellan olika personer. Gemensamt för de som lider av anorexi är att de håller en strikt diet och ofta fastar eller svälter sig själva. Bulimi och hetsätningsstörningar innebär att de drabbade hetsäter stora mängder mat under kort tid. Men till skillnad från hetsätningsstörningar försöker personer med bulimi sedan göra sig av med maten genom att exempelvis framkalla kräkningar. Det finns även andra vanliga ätstörningar som är varianter av anorexi, bulimi och hetsätningsstörning. Dessa går under samlingsbegreppet andra specificerade ätstörningar.

Källa: Vårdguiden 1177.se

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.