Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Spela klippet för att höra forskningschef Fyodor Urnov: ”Frågan är om vi bör gå i den riktningen”. Foto: SVT

Genteknik väcker etiska frågor – ärftliga sjukdomar kommer kunna “klippas” bort

Publicerad

Inom genteknik går utvecklingen snabbt. Det nobelpristippade genverktyget Crispr gör det idag möjligt att redigera gener – det vill säga att klippa och klistra i arvsmassan. Med hjälp av verktyget hoppas forskare kunna behandla och stoppa sjukdomar inom en snar framtid.

Att göra förändringar i den arvsmassa som ärvs av framtida generationer är internationellt fördömt och i dag förbjudet i Sverige. Men redan nu är det tekniskt möjligt att använda genteknik på embryon.

I fjol användes gensaxen Crispr för första gången till att förändra DNA på embryostadiet hos två flickor som föddes i Kina – vilket väckte kraftig kritik.

– Vi måste inse att när vi tillåter forskning om redigering av mänskliga embryon, möjliggör vi framtida redigering som ett led i att förbättra mänskligheten. Frågan är om vi bör gå i den riktningen, säger Fyodor Urnov, forskningschef på Innovative Genomics Institute, i SVT:s dokumentär Genvägen.

Väcker etiska frågor  

Många forskare varnar för riskerna med Crispr och tekniken väcker många etiska frågor. Det finns två sätt att använda Crispr, den ena stannar i kroppen och förs inte vidare. Men de ändringar som görs i könsceller förs vidare till kommande generationer.

Det finns heller inga kunskaper om hur genredigering på lång sikt påverkar hälsan hos den enskilda individen och inte heller hos kommande generationer.  

Oklart vad det kan kosta  

Än så länge är det oklart hur pass tillgängligt genredigering kommer vara i framtiden.  

– På kort sikt finns det en risk att folk med resurser kan använda sig av tekniken, men inte de utan resurser. Jag hoppas att tekniken kommer att komma alla till del, säger Stephen Hsu, grundare av Genomic Prediction, i dokumentären.  

Han fortsätter:  

– Befolkningen skulle bli friskare och kanske leva längre i genomsnitt. Kanske vara lite intelligentare också.  

Vill du veta mer om genteknik och gensaxen Crispr? Dokumentären Dox: Genvägen finns att se på SVT Play från och med söndag den 24 november. 

Fakta: Gensaxen Crispr

Visa

• Det internationella forskningssamfundet har kommit överens om att Crispr-Cas9 inte får användas på mänskliga könsceller eller embryon i syfte att genmodifiera barn. 

I slutet av augusti 2019 lanserade Världshälsoorganisationen (WHO) ett globalt system för att kunna överblicka all klinisk forskning på genmodifiering av både vanliga celler, könsceller samt embryon. 

Forskarna bakom gensaxen Crispr-Cas9 är Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna. De var favorittippade inför årets Nobelpris i kemi, men priset gick till utvecklarna av litiumjonbetteriet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer