Forskare har lyckats ta fram grödor som är både motståndskraftiga mot skadeinsekter och som producerar sitt eget insektsgift. Men insekternas förmåga att utveckla resistens oroar. Foto: SVTVisa alla (3)
Visa alla (3)

Svensk GMO-forskning läggs ner

Publicerad

Striden om genmodifierade grödor har rasat i decennier och oron för risker har lett till hårda regelverk. Enligt svenska forskare gör Europas regelverk GMO-forskning omöjlig i praktiken. Nu hotar nedläggning.

EU:s regelverk, politiska låsningar och allmän opinion har lett till att intresset för GM-grödor minskat drastiskt. Och när de kommersiella jättarna nu alltmer drar sig ur Europas GMO-forskning så minskar också intresset för offentlig forskning. Och nu hävdar forskare att hela forskningsfältet är på väg att kollapsa i Europa.

– Man kan säga att det är totalstopp för GMO i Europa, säger Sten Stymne som är professor i växtförädling vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

Enligt honom är det egenskaperna man får i de här genmodifierade växterna som avgör riskerna, inte om den är insatt genteknik eller med äldre metoder.

Stora företag tar över

Sten Stymne hävdar också att det är ett stort problem att det är de multinationella företagen som behärskar marknaden på genmodifierade grödor.

– Den situationen har drivits fram av de här dyra regulatoriska kostnaderna som i sin tur har drivits fram av de miljörörelser som krävt mer och mer riskbedömningar, som är vetenskapligt och riskmässigt obefogade att göra, säger Sten Stymne.

Oeniga forskare

Klara Jacobson forskar i landsbygdsutveckling vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och har studerat en av stridsfrågorna kring GM-grödor – hur de påverkar fattiga småbönder i utvecklingsländer. Och enligt henne finns ingen tydlig slutsats bland forskarna om genmodifierat är bra eller inte.

– Det jag har sett när jag har kollat på majsodling i Sydafrika är att det är andra saker som behövs för att förbättra folks möjlighet att försörja sitt jordbruk. Då är frågan vad man ska satsa på, ska man satsa på en dyr teknikutveckling eller ska man satsa på att utbilda jordbruksrådgivare som förstår det lokala sammanhanget, säger Klara Jacobson.

Och en undersökning som SVT låtit göra visar att många jordbruksforskare fortfarande är tveksamma till genmodifierat, särskilt att det måste till mer forskning om hur GMO-gödor kan utgöra en miljörisk.

Resistens ett problem

För två grödor, soja och bomull, så består cirka hälften av världsproduktionen av genmodifierade grödor, förändrade till att tåla ogräsmedel och producera eget medel mot skadeinsekter. Men inom EU odlas bara en minimal andel GM-grödor. Enligt kritiker, som de svenska GMO-forskarna, så är detta resultatet av ett förlegat regelverk.                                                                                                            

Dagens GM-grödor som modifierats att tåla ogräsmedel har exempelvis lett till problem med utveckling av resistenta ogräs, medan de GM-grödor som producerar eget insektsmedel lett till minskad besprutning. Men också här finns tecken på det utvecklas en resistens bland skadeinsekter, vilket i sin tur kan skapa miljöproblem.

Rädsla för risker

Och trots de GMO-inriktade forskarnas lovord har motståndet mot GMO varit stort. Rädslan för risker, dyra tillstånd och komplicerade ansökningsprocesser hotar nu den europeiska GMO-forskningen.

När utvecklingen av genmodifierade grödor, GMO, satte igång i Europa under 80-talet var förhoppningarna stora. Forskarna kunde nu överföra vilken gen som helst till en gröda. Man kunde till exempel förbättra hållbarheten och göra dem tåligare mot kyla och skadeinsekter. Den första stora produkten, tomaten Flavr savr, skulle behålla smak och inte mjukna. Men reaktionen blev inte vad forskarna hade hoppats. Tomaten kallades ”Frankenfood” och gentekniken onaturlig.

Bioteknikjättar som Monsanto och Syngenta tog över alltmer av utvecklingen, med fokus på högavkastande grödor till industrijordbruket. Och konflikten hårdnade, mellan bolagsjättarna och miljörörelsen – om hälso- och miljörisker, patent och fattiga småbönder.

Politiken styr forskningens framtid

Forskningen kan peka på vilka risker och möjligheter som finns med GM-grödor, men avvägningen vad som är acceptabelt är i slutänden politisk. Och just nu tycks politiken i EU göra gentekniken omöjlig. I alla fall för den offentligt finansierade forskningen, enligt GMO-forskarna.

– Det är ett äkta moment 22. Allmänheten väntar på att forskningen ska kunna visa på sorter som är bra, och forskningen säger att vi kan ju inte visa dem för vi får ju inte odla dem, säger Stefan Jansson, professor i växtfysiologi vid Umeå universitet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer