Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Idag har det gått 15 år sedan dubbelmordet i Linköping. Foto: TT

Gräl om dna drabbar utredning av dubbelmord

Publicerad

I dag har det gått femton år sedan en okänd gärningsman knivmördade en åttaårig pojke och en 56-årig kvinna i Linköping. Dubbelmordet är ett av pilotfallen som svensk polis nu försöker lösa med hjälp av dna från släktforskare. Men ett gräl lägger hinder i vägen.

Det hade just slutat regna när mördaren gick till attack på Åsgatan i centrala Linköping strax före klockan åtta på morgonen den 19 oktober 2004. Han efterlämnade dna-spår i form av blodstänk på en kniv och några hårstrån i en mössa. Ingen har blivit åtalad och utredningen har vuxit till den näst största i Sverige efter mordet på Olof Palme.

Tidigare i år beslutade polisen att försöka komma vidare genom att ladda upp dna-information från brottsplatsen i Linköping i databasen Gedmatch, en gratisttjänst på nätet. Släktforskare som köpt ett dna-test från något testföretag kan ladda upp sitt resultat i Gedmatch och därmed öka sina chanser att hitta okända släktingar.

I fjol lyckades polisen i den amerikanska delstaten Kalifornien gripa en misstänkt massmördare känd som The Golden State Killer via en fyrmänning efter att ha laddat upp dna-spår från brottsplatser i Gedmatch. Sedan dess har metoden lett till att misstänkta kunnat gripas i minst ett sextiotal utredningar där polisen kört fast. Tidskriften Science placerade det nya arbetssättet på sin lista över förra årets viktigaste vetenskapliga genombrott.

Bara för mord och våldtäkter

Men Gedmatch skapades för släktforskare, inte för poliser. Brottsutredningarna leder till etiska dilemman. Den som laddar upp sin information kan bidra till att en släkting hamnar i fängelse. Därför lovade ledningen för Gedmatch att databasen bara skulle få användas i utredningar om de allra värsta brotten: mord och våldtäkter. 

I våras blev det känt att poliser i den amerikanska delstaten Utah använt Gedmatch i ett fall där en okänd gärningsman nästan ströp ihjäl en 71-årig kvinna när hon var ensam i en kyrka och spelade orgel. Eftersom hon överlevde klassades brottet som misshandel.

Fallet utlöste en hätsk debatt. Misshandel var inte ett av de brott som polisen skulle få utreda med hjälp av Gedmatch.

– Hela släktforskarrörelsen sprack nästan, säger Peter Sjölund, professionell släktforskare med uppdrag som konsult åt svensk polis i genetiska utredningar.

Möjligheten försvann över en natt

Följden blev att Gedmatch ändrade sina regler. I juni förklarade ledningen i ett mejl att den som vill göra sin genetiska information sökbar för brottsutredare hädanefter själv måste ge sitt uttryckliga tillstånd. Att medverka blev alltså ett aktivt val.

Gedmatch innehåller resultat från 1,3 miljoner dna-tester. Med undantag för dubbletter och anonymt registrerade testresultat har de varit avgörande för polisens chanser att komma vidare med dna-spår i kalla fall. Den möjligheten försvann över en natt när Gedmatch ändrade sina villkor. Ändringen kom innan svensk polis hunnit ladda upp genetisk information från dubbelmördaren i Linköping. 

Ledningen vädjar

– Det kändes lite surt att vi inte var framme i tid, säger Jan Staaf, kriminalkommissarie och förundersökningsledare för dubbelmordet i Linköping.

Under hösten har ledningen för Gedmatch mejlat sina användare och vädjat om att de ska logga in och klicka på en ruta som gör deras genetiska information tillgänglig för polisen. Gensvaret har varit ljumt. Hittills har bara 177 000 personer gjort ett sådant aktivt val. Det betyder att polisens chanser att få genetiska ledtrådar från Gedmatch är betydligt sämre än de en gång var.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer