En stor del av världens befolkning förlitar sig på grödor som vete och ris för att kunna överleva. Eftersom många grödor växer bättre av både varmare klimat och mer koldioxid, är det lätt att tro att våra ökade koldioxidutsläpp i alla fall skulle kunna bidra till att mätta fler magar.

– Det stämmer att de flesta växter växer mer vid en hög koldioxidhalt, men kvaliteten på växter som föda minskar eftersom näringshalterna blir lägre, säger Johan Uddling, professor och forskare vid Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Forskarna inom området är i stort sett samstämmiga. Mer koldioxid i atmosfären gör vete, ris och andra viktiga grödor mindre näringsrika.

Många viktiga näringsämnen

En ny studie, som publiceras i Science Advances, visar att det kan handla om fler näringsämnen än man tidigare trott. Tidigare har studier visat att en högre koldioxidhalt i atmosfären gör att vete, ris och andra viktiga grödor förlorar protein och viktiga mineraler som zink och järn.

Den nya studien visar att även mängden vitaminer minskar, i alla fall hos ris. Det internationella forskarlaget undersökte 18 rissorter som de utsatte för en koldioxidhalt motsvarande den som är förväntad i slutet av århundradet.

Stor minskning

De fann att risplantorna som växte under det här förhållandet hade en minskning på mellan 5 och 30 procent av viktiga näringsämnen som protein, järn, zink och B-vitaminer. Vitaminer som bland annat är nödvändiga för att hjälpa kroppen att omvandla mat till energi.

– Det här är nog den mest omfattande sammanställningen när det gäller effekter av koldioxid på halter av näring i ris, säger Håkan Pleijel, professor i miljövetenskap vid Göteborgs universitet.

Hotar människors hälsa

Omkring 600 miljoner människor, de flesta i sydöstra Asien, får mer än halva sitt dagliga intag av kalorier och protein från ris. En minskad mängd viktiga näringsämnen kan alltså hota hälsan för miljontals människor menar forskarna bakom studien.

– Resultaten är viktiga eftersom en stor del av världens befolkning redan är undernärd. Men vad det beror på vet man inte riktigt än, säger Johan Uddling.

Näringsämnen späds ut

Han berättar att en vanlig hypotes är att det sker en utspädningseffekt. När växter växer snabbare vid högre koldioxidhalter kan de inte ta upp näring i samma takt. Den ökade kolhydratproduktionen och biomassan späder då ut de andra näringsämnena.

– Men det kan inte vara hela bilden eftersom man också sett att höga halter koldioxid leder till mindre näring oberoende av om tillväxten ökar eller inte, säger Johan Uddling.

Ta reda på mekanismen

Nästa steg inom forskningen på det här området är alltså att ta reda på mekanismen bakom. Det är viktigt för att så effektivt som möjligt kunna bemöta problemet om vi inte minskar våra koldioxidutsläpp.

– När man förstår mekanismen kan man börja jobba med specifik förädling eller specialdesignad gödsling, skulle man göra det innan man förstår den jobbar man i blindo, säger Johan Uddling.