Är medicinskt screening, där man letar sjukdom hos friska personer ett bra sätt att förbättra folkhälsan eller leder det bara till onödig oro? Forskarnas åsikter går isär. Foto: TT

Hälsotester- kan man lita på dem?

Uppdaterad
Publicerad

Är hälsotester – alltså screening – där man letar sjukdom hos friska personer ett bra sätt att förbättra folkhälsan? Eller leder det till oro i onödan och överbehandling? Åsikterna bland forskare går isär.

Det har blivit allt vanligare med hälsoundersökningar där friska personer kan testa sig för en rad olika sjukdomar. På senare tid har till och med privata kliniker dykt upp som enbart erbjuder en genomgång av den allmänna hälsan till den som vill. Men frågan är om de har någon medicinsk effekt eller skapar det oro i onödan?

Ingen effekt på hälsan

Hälsoundersökningar

För tre år sedan, år 2013, fick statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, i uppdrag att undersöka effekterna av hälsoundersökningar.

En genomgång av mer än 180.000 personer som genomgått hälsoundersökningar visade att de inte hade någon effekt på totala antalet dödsfall. Undersökningarna ansågs heller inte ha någon effekt på antalet personer som dog i cancer eller i hjärt- och kärlsjukdomar.

Däremot fanns det två tillfällen där hälsoundersökningar, eller så kallad medicinsk screening, ansågs vara motiverade. Dessa undersökningar var mammografi för att undersöka förekomst av bröstcancer och screening för tjocktarmscancer.

Teknisk utveckling

Tack vare den tekniska utvecklingen har forskningen för att hitta nya sätt att tidigt upptäcka sjukdom gått framåt.

I höstas rapporterades om ett nytt svenskt test för att tidigt upptäcka prostatacancer. Testet har visat vara bättre på att upptäcka förändringar i prostatan än dagens PSA-tester och medför att färre behöver genomföra operationer i onödan.

Även forskningen inom bröstcancerscreening har gått framåt och forskare pågår för att hitta alternativa metoder till mammografi. Däremot är det idag långt kvar tills någon av dessa metoder kan ersätta dagens undersökningar.

Kan leda till livsstilsförändringar

Hälsoundersökningar som syftar till att göra en undersökning av den allmänna hälsan och inte att leta efter specifika sjukdomar, som bröstcancer eller tjocktarmscancer, har en hel del fördelar och förespråkare. De kan motivera till hälsoundersökningar till livsstilsförändringar som kan påverka hälsan positivt. Många menar att effekterna blir större om man själv har ett mål med sin undersökning än om en läkare talar om vad man ska göra.

Vetenskapsreportern Michael Mosley har lånat ut sin kropp för att ta reda på om hälsotester kan göra någon nytta eller om det mest skapar oro.

Resultatet av hans undersökning visas i kvällens Vetenskapens Värld, SVT 2, kl.20.00

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Hälsoundersökningar

Mer i ämnet