– Det vore fantastiskt med ett mikrochip man bara kan sätta på hjärtmuskeln. Då slipper man både en större operation och infektionsrisk, säger kardiologen Hanna Lenhoff.
Tillfälliga pacemakers används i dag för patienter som bara behöver stöd i några dagar, till exempel efter operation, hjärtstopp eller läkemedelsöverdos. Men tekniken är långt ifrån perfekt: En sladd förs in i hjärtat via ett blodkärl och kopplas till ett batteripack utanför kroppen. Patienten måste ligga stilla – och risken för infektioner och andra komplikationer ökar.
I en ny studie har forskare utvecklat en pacemaker som är mindre än ett riskorn och fästs direkt på hjärtmuskeln med en tunn nål. Den lilla storleken gör det möjligt att behandla grupper som i dag har svårt att få hjälp – särskilt spädbarn, där vanliga pacemakers är för stora.
Styrs av ljus
Pacemakern styrs med infrarött ljus som aktiverar pacemakern i kroppen.
Men tekniken har utmaningar. Hur djupt ljuset kan nå beror på hur mycket vävnad, muskler och underhudsfett det måste ta sig igenom.
– Det blir väldigt individuellt, och det kan vara svårt att säkerställa att man får en bra aktivering i alla patienter, säger Hanna Lenhoff.
Pacemakern är gjord av särskilda material som gradvis bryts ner inne i kroppen. När den har gjort sitt jobb löses den upp – och restprodukterna lämnar kroppen naturligt, till exempel via njurarna. Det innebär att man slipper en ny operation för att ta bort den.
Hoppas på fler användningsområden
Forskarna tror att tekniken i framtiden även kan användas vid smärtlindring, nervstimulering och sårläkning.
Liknande behandling finns redan i dag i form av TENS – en väletablerad metod där svag elektrisk ström skickas genom huden för att stimulera nerver och lindra smärta. Skillnaden är framför allt att pacemakerns teknik verkar inifrån kroppen och är helt trådlös.
– Det visar hur mycket som händer inom forskningen och vart fältet kan vara på väg, säger Hanna Lenhoff.
Framsteg runt om i världen
Fem fakta om pacemakern
Pacemakern uppfanns 1958 av svenske läkaren och ingenjören Rune Elmqvist. Den första patienten blev Arne Larsson, som fick 26 pacemakers under sin livstid.
En pacemaker behövs när hjärtat slår för långsamt eller oregelbundet. Det finns både tillfälliga och permanenta pacemakers beroende på om problemet är kortvarigt eller varaktigt.
Pacemakern ger elektriska impulser som får hjärtat att slå i rätt takt. Moderna modeller anpassar sig automatiskt om pulsen behöver öka, till exempel vid fysisk ansträngning.
Den opereras in under huden vid nyckelbenet. En sladd förs in i hjärtat via en ven. Operationen görs i lokalbedövning och tar cirka 45 minuter.
Pacemakern följs upp regelbundet och ibland på distans. Vissa modeller kan skicka data automatiskt via en app i mobilen, så att vårdpersonalen kan se att allt fungerar.
Källa: 1177, Hjärt-Lungfonden.