Här avslöjas den tidigare okända insidan av Jupiter

Uppdaterad
Publicerad

Rymdsonden Juno har sedan sin uppskjutning givit astronomer en allt tydligare bild av planeten Jupiter. Men nu för första gången någonsin visar den vad som döljer sig under gasjättens stormiga yta.

Den obemannade rymdsonden Juno sköts upp i augusti 2011 av Nasa. Sedan färdades den i ungefär fem år innan den anlände till Jupiter. Sedan dess har den legat i planetens omloppsbana, och under den tiden har olika mätinstrument och kameror skickat tillbaka värdefull information om vårt solsystems största planet.

Astronomer upptäckte exempelvis att det fanns enorma cykloner vid planetens poler, och att den hade ett mycket starkare magnetfält än de tidigare trott.

Men nu har astronomer lyckats se innanför Jupiters stormiga atmosfär, vilket publicerats i fyra olika studier i Nature.

– Den stora upptäckten är att vi nu ser saker som vi inte kan se från jorden, som planetens inre och hur dess polerna ser ut. Men det är inte bara vetenskapligt intressant. Bilderna är också fantastiskt vackra, säger Maria Sundin, forskare i astrofysik på Göteborgs universitet.

En jämförelse av jorden och Jupiter. Jorden syns här över den stora röda fläcken, en storm som härjat på Jupiter i minst 188 år. Foto: NASA/JPL-Caltech/SwRI/MSSS/Christopher Go

Under den tunga atmosfären

Man upptäckte att Jupiters turbulenta atmosfär utgör en stor del av planetens totala massa, hela en procent. Det kanske inte låter som särskilt mycket, men jämför det med vår atmosfär som endast är en miljondel av jordens massa.

Nya data från Juno visar också att under den här atmosfären, på 3.000 kilometers djup, finns en enhetlig vätska av flytande väte och helium som roterar som en fast kropp i planetens inre.

– Det verkar som att den här kroppen hålls fast av magnetiska krafter inne i planeten, vilket gör att den roterar som en enda stor massa, säger Maria Sundin.

Vindar som rubbar gravitationen

En annan ny upptäckt var att planetens jetströmmar – som man tidigare bara kunnat observera på dess yta – också finns på flera tusen kilometers djup. Stormarna når alltså mycket längre ner än man tidigare känt till.

Än mer förvånande var att dessa jetströmmar, som kan nå hastigheter på över 100 meter i sekunden, är så omfattande att de påverkar Jupiters gravitation.

– På Jupiter varierar gravitationen från plats till plats. Den fasta kroppen i mitten skapar ett gravitationsfält som är jämnt fördelat, medan den kaotiska atmosfären skapar ett som är ojämnt. Planetens mitt och yta verkar tillsammans med varandra, och resultatet blir en ojämn gravitation på planeten.

Enorma cykloner

Astronomerna gjorde dessa upptäckter genom att mäta radiovågor som skickades från rymdsonden Juno till jorden, och hur de påverkades av Jupiter. Små skillnader i radiovågornas frekvenser berättade hur Jupiters massa är fördelad, vilket gav nya insikter i vad Jupiter består av.

Fem cykloner som härjar vid Jupiters sydpol. Bilden är sammansättning av flera bilder tagna med infrarött ljus. Foto: NASA/SWRI/JPL/ASI/INAF/IAPS

Det gjordes också mätningar med infrarött ljus för att vidare undersöka de enorma cykloner som finns på Jupiters nord- och sydpol.

Juno kretsar vidare

Rymdsonden Juno skulle först ha avslutat sitt uppdrag genom att lägga sig i en ännu närmare omloppsbana kring Jupiter. Tanken var sedan att den skulle krascha in i planetens atmosfär i februari i år. Men planerna ändrades då den manövern ansågs vara för riskabel, och nu ska den fortsätta i omloppsbana till och med juli.

– Vissa sonder fungerar längre än förväntan, och Juno har verkligen hjälpt oss att nå det oåtkomliga. Den har tagit oss närmare Jupiter än någonsin förut.

Framtida uppdrag till Jupiters månar

ESA (European Space Agency) planerar att skicka iväg en liknande rymdsond 2022 som ska fortsätta att undersöka Jupiter. Men den ska även titta närmare på tre av planetens största månar, Ganymedes, Callisto och Europa, varav alla tros ha flytande vatten.

Rymdsonden heter JUICE (JUpiter ICy moons Explorer), och förhoppningen är att få svar på om någon av månarna kan ha rätt förutsättningar för liv.

Gasjättar i vårt solsystem

Fyra av planeterna i vårt solsystems är gasjättar, nämligen Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

De är uppbyggda av lätta gaser, vanligtvis väte och helium.

De har alla ringar runt sig av stoft och andra småpartiklar.

De har alla ett flertal månar kretsande kring sig, som Europa runt Jupiter och Enceladus runt Saturnus.

De kretsar kring solen utanför asteriodbältet vilket skiljer dem från de steniga planeterna, Mars, Venus, Merkurius och jorden.

Källa: NE, Nasa

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.