Hadzafolket. Foto: Foto: Wikimedia Commons

Hemligheten bakom Hadzafolkets goda hälsa

Uppdaterad
Publicerad

Kan det vara hälsosammare att sitta på huk än att tillbringa dagen på en kontorsstol? Ja, menar amerikanska forskare som jämfört folkgruppen Hadza med västerlänningars vardag.

När de amerikanska forskarna Herman Pontzer och Brian Woods började studera Hadzafolket i Tanzania, som lever på ett sätt som kan liknas vid livsstilen hos jägar- och samlarsamhällen, var det för att försöka ta reda på vad i deras livsstil som gjorde dem så friska.

De drabbas sällan av diabetes och hjärt- och kärlsjukdom, de är viktstabila hela livet och ofta i bra fysiskt skick även efter 60 års ålder. Forskarna har sedan dess mätt hur mycket de rör sig per dag och undersökt energiförbrukningen, studerat deras mathållning och vanor på alla möjliga olika sätt på jakt efter friskfaktorer.

Nyckeln: Varierande sittställning och rörelse

Ett av de mer oväntade undersökningsområdena handlar om hur Hadza sitter. På huk, på marken eller inte alls, visar det sig. Och det borde vi också göra, tycker Brian Woods, University of California. Han tror att Hadzas vardagsaktiva liv är nyckeln till den goda hälsan.

– Det är bättre med varierande rörelse, att hålla sig aktiv hela dagen, än att sitta på en stol under många timmar och sedan träna stenhårt på gymmet en stund, menar han.

Förbränner mindre

Under sina över tio år med Hadzastudier har gruppen gjort flera överraskande fynd.  Till deras förvåning visade det sig att Hadza, trots de långa sträckor de går dagligen, då de jagar, gräver efter rötter och samlar honung, inte förbränner särskilt mycket mer än orörliga västerlänningar.

Det handlar både om att energiförbrukningen anpassar sig till aktiviteten, men också om att Hadzafolket tar igen sig desto mer när de inte letar mat. Alltså att de kompenserar sin extrema överaktivitet på dagen med mycket inaktivitet övrig tid. I en studie från tidigare i år konstateras att Hadzafolket är helt orörliga uppåt tio timmar per dygn, vilket i västvärlden förknippas med flera hälsorisker. Men Hadza verkar inte påverkas negativt av det.

Kanske är deras annorlunda sittvanor en delförklaring. Brian Wood menar att eftersom Hadza sitter direkt på marken, hukar eller böjer de sig ner, aktiverar de flera stora muskelgrupper, vilket leder till en aktiv och hälsosam vila.

”Din bekväma stol är arkitektritad skräpmat”

Om man i stället bekvämt sitter på en kontorsstol under många timmar minskar ämnesomsättningen i muskeln, blodflödet till den samtidigt som inflammationsreglerande faktorer påverkas. Den typen medför betydligt större hälsorisker.

– Tänk på din bekväma stol som ariktektritad skräpmat säger han. Våra bakdelar behöver användas, även inte i vila, inte bara sittas på.

Elin Ekblom Bak, träningsforskare från Gymnastik- och idrottshögskolan i Stockholm, tycker att det är för tidigt att dra riktigt så långtgående slutsatser, även om även hon tror att de mer aktiva viloställningarna är bättre. Det är sannolikt att man oftare reser sig upp, ändrar ställning eller går en bit om man inte sitter allt för bekvämt. Så om huksittande skulle vara bättre, skulle det kunna vara en förklaring, menar hon.

Woods, som själv tillbringar mycket tid ute i naturen, har en filosofisk syn på Hadzas goda hälsa i relation till deras livsstil.

– Jägare- och samlare är ute för att samla mat, men tränar sina kroppar samtidigt, säger han. Vi kan göra likadant, kanske rensa en nedskräpad sjö, tälta med vänner eller ge oss ut på fågelskådning. Fler borde lämna gymmet och ge sig ut i skogen.

Jägar-samlarfolk som hälsoförebilder

Visa

När folkhälsoforskare försöker ta reda på vad som är den optimala livsstilen för människan återkommer man ofta till jägar-samlarsamhällen, eftersom man tror att det var så människan levde under årtusenden. Kanske är vi därför bättre anpassade till den livsstilen och möjligen skulle vi må bättre om vi försökte efterlikna den.

Men det är svårt att kartlägga exakt hur man rörde sig, vad som åts och i vilka mängder, utifrån lämningar och skelett. Flera forskare har därför sökt folkgrupper som lever på de sätt man föreställer sig att jägar-samlarna levde och mätt deras hälsa. Ett av de mest studerade folken är Hadzafolket i Tanzania. Visserligen är deras medellivslängd kortare än vår, men det beror till stor del på infektionssjukdomar och barnadödlighet. Om man räknar bort de faktorerna är de friskare på många sätt. Mindre än 10 procent lider av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes har inte hittats alls (här är underlaget dock litet) och Hadza håller kroppsvikten stabil under hela livet med ett hälsosamt BMI och lägre fettmassa hos framförallt män.

Källa: Hunter-gatherers as Models in Public Health

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer